Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2012/13

Var femte högskolenybörjare hade utländsk bakgrund läsåret 2012/13. Ett år tidigare var motsvarande andel 18 procent och tio år tidigare var andelen 16 procent. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Totalt fanns det 13 000 högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13. Av de 13 000 var 5 300 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 7 700 var utrikes födda.

1­ 300 av de utrikes födda högskolenybörjarna hade invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 6 400 vid sju års ålder eller senare.

När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män var det ingen stor skillnad mellan högskolenybörjare med svensk bakgrund, födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare. I de tre grupperna var 57-58 procent av högskolenybörjarna kvinnor och 42-43 procent män. Bland utrikes födda högskolenybörjare som invandrat vid sju års ålder eller senare var fördelningen en annan: 64 procent var kvinnor och 36 procent var män.

Flest med utländsk bakgrund på ingenjörsutbildningar

Bland yrkesexamensprogrammen hade apotekarutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 76 procent läsåret 2012/13. Receptarieutbildningen hade den näst högsta andelen med 64 procent.

Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13 fanns på civilingenjörsutbildningen och högskoleingenjörsutbildningen med 700 vardera.

På Karolinska institutet har nästan hälften av högskolenybörjarna utländsk bakgrund
Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2012/13 med 45 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 31 procent och Malmö högskola med 30 procent. Lägst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund fanns vid Försvarshögskolan med 9 procent.

Stockholms universitet hade i särklass flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 2 000. Näst flest hade Göteborgs universitet med 1 000.

Andelen 25-åringar med utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier ökar

Vid 25 års ålder hade 44 procent av dem med svensk bakgrund i årskullen födda 1987 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis stabil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren.

Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för dem med svensk bakgrund. I årskullen födda 1987 var denna andel 45 procent, att jämföra med 32 procent tio år tidigare.

En liknande ökning har skett bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sex års ålder eller tidigare, från 33 procent till 46 procent på tio år. Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sju års ålder eller senare har andelen som påbörjat en högskoleutbildning ökat från 30 till 35 procent på tio år.

De med iransk bakgrund väljer ofta högskolestudier

Bland de utrikes födda år 1987 med iransk bakgrund hade 56 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Även personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och bakgrund i Iran väljer ofta att studera på högskola. Av dem som föddes 1987 i denna grupp hade 64 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder.

Näst högst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina med 52 procent. Till antalet var detta den största gruppen av utrikes födda år 1987 som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, drygt 500 personer.

Var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund

Läsåret 2012/13 hade 23 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 420. Av dem var 360 utrikes födda och 60 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar.

Det var ingen stor skillnad mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund beträffande fördelningen mellan könen. Bland doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Motsvarande andelar bland doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 51 procent kvinnor och 49 procent män. De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien.

Medicin och hälsovetenskap vanligast bland doktorandnybörjare med utländsk bakgrund

Det största antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund fanns inom medicin och hälsovetenskap, cirka 200. Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund inom medicin och hälsovetenskap var 27 procent.

Statistiskt meddelande om svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander publiceras i maj vartannat år.