Fler vill bli lärare men 8 000 saknas varje år

Allt fler börjar på lärarutbildningarna, visar en ny analys från UKÄ. Antalet nybörjare på utbildningarna skulle trots det behöva vara nästan dubbelt så stort för att möta de framtida behoven. Det motsvarar 8 000 fler nybörjare varje år.

Inflödet till lärarutbildningen ökar men är långt ifrån tillräckligt

Sedan den nya lärarutbildningen startade hösten 2011 har inflödet till utbildningarna ökat stadigt. Trots detta är dagens lärarutbildningar bara runt 60 procent av den storlek som skulle behövas för att täcka det framtida årliga examinationsbehovet. Runt 21 000 personer skulle behöva börja på lärarutbildningen varje år. Läsåret 2014-15 var antalet drygt 13 000.

– Det saknas runt 8 000 nybörjare per år. Mot den här bakgrunden är det inte sannolikt att Sveriges lärosäten kommer att kunna lösa lärarbristen under överskådlig tid, säger Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Höstterminen 2015 var antalet behöriga förstahandssökanden 17 200. Av dessa blev 12 300 antagna och 10 900 påbörjade studier på en lärarutbildning.

Antalet nybörjare höstterminen 2015 motsvarar en ökning på 17 procent jämfört med höstterminen 2014.

Trots att fler påbörjar studier är söktrycket generellt sett fortsatt lågt till de olika lärarutbildningarna. För höstterminen 2015 var söktrycket lägst till inriktningen mot årskurs 7-9 och högst till förskollärarutbildningen.

De insatser som gjorts hittills har främst handlat om att få in fler i lärarutbildningarna.

Det är välkomna åtgärder men inte tillräckligt. Samtidigt som högskolan gör vad den kan för att få in fler studenter och att fler även genomför utbildningen, krävs andra parallella insatser som tar avstamp i skolans organisation och lärarnas villkor, säger Annika Pontén, avdelningschef på UKÄ.

Prognosticerat årligt examinationsbehov för perioden 2015-2029 relaterat till nybörjare och estimerat antal examinerade nya lärare baserat på nybörjarsiffrorna för läsår 2014/15:

Årligt examinations-
behov 2015-2029

Antal nybörjare läsår 14/15

Antagen examens-frekvens

Förväntat årligt antal lärarexamina

Förväntat antal examinerade
som andel av examinationsbehov

Årligt nybörjar-
behov

13 720

13 038

65 %

8 475

62 %

21 108

Vad kan göras för att lösa den framtida lärarbristen?

Att fortsatt försöka öka antalet nybörjare på lärarutbildningarna på det sätt som nu sker är nödvändigt och välkommet. Lärosätena bör göra det de kan för att göra lärarutbildningarna mer attraktiva och därmed fortsätta ökningen av antalet nybörjare, samt öka genomströmningen så att fler av de studerande når fram till examen.

Regeringens satsningar på fler vägar in i läraryrket och särskilda lönesatsningar riktade mot lärare kommer sannolikt att leda till att fler personer söker sig till yrket, och stannar kvar i yrket.

Men, mot bakgrund av problemets omfattning, är dessa satsningar sannolikt inte tillräckliga. Fler åtgärder, utöver större inflöde på lärarutbildningarna, som kan bidra till problemets lösning måste därför hittas. UKÄ menar att skolan är en självklar utgångspunkt för en sådan diskussion.

Det är därför viktigt att utreda hur de som redan är lärare kan användas bättre i skolan för att en balans mellan tillgång och efterfrågan ska kunna uppstå. Flera variabler i denna vågskål är påverkbara. Det kan till exempel handla om ytterligare satsningar för att behålla lärare i yrket genom mer attraktiva villkor, men också om hur de legitimerade lärarna i högre grad tillåts fokusera på läraryrkets kärna och frigörs från administrativa och andra sysslor i den mån det är möjligt. Ett stöd med sådana arbetsuppgifter av andra yrkeskategorier skulle sannolikt också göra läraryrket mer attraktivt. Även andelen legitimerade lärare kontra övrig personal, klasstorlek samt andra faktorer kan ha en avgörande betydelse.

Det behövs strategier och åtgärder för hur skolan kan organiseras för att hantera den framtida prognostiserade bristen på lärare. En beredskap för situationen nu kan sannolikt bättre bidra till att hantera bristen i jämförelse med en mer akut krishantering senare.

UKÄ menar därför att det behöver utredas hur skolan ska kunna hantera en situation med en framtida allt allvarligare lärarbrist och vilka åtgärder som skulle vara lämpliga för att hantera den. Detta för att eleverna ska kunna få den undervisning de har rätt till i en situation då legitimerade lärare blir gradvis svårare att rekrytera.

Lärosätena har sin viktigaste uppgift i att fokusera på att skapa attraktiva lärarutbildningar med högre examinationsgrad och på att så långt det är möjligt utbilda de lärare skolorna behöver med avseende på ämne och inriktning. Om frågan om skolans organisation och villkor tas på allvar, och konstruktiva lösningar vidtas, ökar också förutsättningarna för ännu fler kvalificerade sökande till dessa utbildningar och en möjlighet att utbilda fler.

Centrala begrepp när inflödet till lärarutbildningarna studeras:

Behörig förstahandssökande
är en person som i sitt förstahandsalternativ sökt till och uppfyller behörighetsvillkoren för ett program som normalt leder till en lärarexamen.

Med begreppet antagen avses i UKÄ:s analys en person som antagits till utbildningen efter andra antagningsomgången.

Med nybörjare avses i UKÄ:s analysen student som för första gången är registrerad på en kurs inom ett utbildningsprogram som normalt leder till en lärarexamen. Det innebär att en student är nybörjare bara en gång per yrkesexamensprogram, oavsett högskola och eventuella byten av studieinriktning inom ramen för denna yrkesexamen.