Fler meriteringsanställda inom högskolan får tillsvidareanställning

År 2014 var 3 050 personer meriteringsanställda vid svenska lärosäten. UKÄ har följt upp meriteringsanställda och deras anställningssituation efter sex år. Störst chans till tillsvidareanställning hade biträdande lektorer, där över 80 procent fått en tillsvidaretjänst sex år efter meriteringsanställning.

UKÄ har analyserat utvecklingen för meriteringsanställda år 2004 respektive år 2008 och sex år senare.

Andelen som fick en tillsvidareanställning inom sex år var något högre bland meriterings­anställda 2008 jämfört med 2004. Möjligheterna till en tillsvidareanställning ser olika ut beroende på om anställningen är som postdoktor, forskarassistent eller biträdande lektor. Störst chans har de biträdande lektorerna, där över 80 procent fått en tillsvidaretjänst inom högskolan sex år efter meriteringsanställning.

En meriteringsanställning kan vara av stor betydelse för en fortsatt karriär och högre befattning inom högskolan.

Syftet med meriteringsanställningar är att meritera sig för en fortsatt karriär och högre befattning inom högskolan. De meriteringsanställda utgör en stor grupp av den tidsbegränsat anställda personalen vid lärosäten.

Kvinnor och män

Andelen män som blivit professorer eller lektorer sex år efter meriteringsanställning var högre än andelen kvinnor. Andelen kvinnor som fortfarande hade en tidsbegränsad anställning sex år efter meriteringsanställningen var högre än andelen män, men skillnaden minskade mellan meriteringsanställda 2004 och 2008.

Ökat antal meriteringsanställda

Antalet meriteringsanställda har ökat från 1 784 år 2008 till 3 050 år 2014. År 2014 utgjorde postdoktorer 62 procent, forskarassistenter 23 procent och biträdande lektorer 14 procent av de meriteringsanställda. Sju av tio arbetade inom medicin och hälsovetenskap eller naturvetenskap.

Antalet biträdande lektorer, forskarassistenter och postdoktorer 2002-2014:

Antalet biträdande lektorer, forskarassistenter och postdoktorer 2002-2014