Det krävs mer resurser för att höja utbildningskvaliteten

Det behövs en översyn av resursfördelningssystemet inom högre utbildning om utbildningskvaliteten på allvar ska höjas. De extra pengar som satsats har i många fall endast kompenserat för nedskärningar och ökade kostnader på annat håll.

Stor variation mellan lärosäten avseende hur pengarna använts

UKÄ har på uppdrag av regeringen följt upp vad kvalitetsförstärkningarna inom humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik (HSTJ-området) i form av höjda ersättningsbelopp använts till och vilken effekt de har haft.

Kartläggningen visar att det finns en stor variation mellan hur lärosätena valt att använda pengarna. Det är dessutom svårt att härleda eventuell påverkan på kvaliteten, eftersom pengarna inte varit öronmärkta.

Hjälpt till att bibehålla kvaliteten

UKÄ:s uppfattning är att medlen har påverkat kvaliteten, men i stort sett enbart genom att lärosätena har kunnat bibehålla den befintliga kvalitetsnivån. Kvalitetsförstärkningsmedlen upplevs på de flesta håll ändå som betydelsefulla eftersom nedskärningar som skett under samma period hade varit mycket mer smärtsamma utan dessa medel. Rapporten visar att extra pengar har varit nödvändiga för att bibehålla en befintlig kvalitetsnivå, men de har inte lett till ökad kvalitet.

Om Sverige på allvar vill satsa på kvalitet inom högre utbildning måste det tillföras rejält med resurser. Det behöver också införas ett fördelningssystem som är anpassat efter lärosätenas förutsättningar och utmaningar som de ser ut idag. Därför krävs en översyn av resurstilldelningssystemet på grundnivå och avancerad nivå, säger universitetskansler Harriet Wallberg.

– Universitet och högskolor bedriver ett kontinuerligt kvalitetsarbete där många faktorer spelar in. Många lärosäten menar att kvalitetsförstärkningspengarna till HSTJ-området i praktiken har kompenserat för nedskärningar och ökade kostnader på annat håll och att det därför har blivit ett nollsummespel, säger universitetskansler Harriet Wallberg.

Universitet och högskolor vill ha mer långsiktighet

Uppföljningen visar hur kvalitetsförstärkningsmedlen används och att vad de kan uppnå är starkt kopplat till det resurstilldelningssystem som råder. Ersättningsnivåerna speglar, enligt UKÄ:s uppfattning, inte dagens behov av resurser, till exempel när det gäller att kunna differentiera undervisningsformerna utifrån behoven hos en mer heterogen studentgrupp.

Lärosätena efterlyser förstärkta och mer stabila ekonomiska förutsättningar för att bedriva ett långsiktigt kvalitetsarbete inom de utbildningsområden som berörs av kvalitetsförstärkningen.

Systemet för hur resurser tilldelas bör ses över

Det som enligt UKÄ:s uppfattning behövs är en översyn av resurstilldelningssystemet på grundnivå och avancerad nivå för att skapa ett system som är anpassat efter de förändringar och utmaningar som utbildningarna inom HSTJ-området, liksom högskolan generellt, har mött under lång tid.