Etablering på arbetsmarknaden

Högskoleutbildade kan räkna med jobb. Nästan 80 procent av de som tog examen från högskolan under läsåret 2009/10 hade etablerat sig på arbetsmarknaden under 2011. De högsta andelarna etablerade hade bland annat läkare, psykoterapeuter, yrkeslärare samt högskole- och civilingenjörer med bygginriktning.

Ursprungligen publicerad i juni 2014.
Senast uppdaterad i augusti 2014.

Män får jobb snabbare

Det aktuella konjunkturläget har naturligtvis stor betydelse för hur det går för examinerade att etablera sig på arbetsmarknaden. En snabb konjunkturuppgång gjorde att arbetsmarknaden förbättrades mellan 1997 och 2001 och detsamma skedde 2005–2008. Under 2009 inträffade den så kallade finanskrisen med åtföljande minskningar av sysselsättningen. Därefter har sysselsättningen åter börjat stiga igen. UKÄ (tidigare Högskoleverket) har undersökt etableringen under perioden 1996-2011, det vill säga för dem som avlagt en examen 1994/95-2009/10. Sett över de senaste 16 åren har etableringen på arbetsmarknaden varierat mellan 66,7 procent och 81,8 procent, det vill säga en skillnad på drygt 15 procentenheter. Den lägsta andelen noterades uppföljningsåret 1996 och den högsta andelen 2001.

Diagram 1: Diagrammet visar andelen etablerade kvinnor och män (samt totalt) åren 1996–2011.

Diagram 1: Andelen etablerade kvinnor och män (samt totalt) åren 1996-2011.

Anmärkning: Etablerade i ovanstående sammanställning avser andelar etablerade av alla examinerade exklusive dem som fortsatte att studera eller var utanför populationen. Till skillnad från övriga sammanställningar ingår de som avlagt en examen från utbildningar som inte redovisas med uppdelning i examensgrupper, till exempel vissa äldre examina och där antalet examinerade var för litet för att redovisas. De andelar som redovisas här är 0,1-0,4 procentenheter lägre än de andelar som redovisas i andra sammanhang.

Skillnaden i etablering mellan könen har minskat under den studerade tidsperioden. Männen har under de flesta åren haft en större andel etablerade och den största skillnaden, 14,2 procentenheter, var det 1996 medan skillnaden var 1,9 procentenheter 2011. Under åren 2003-2004 hade kvinnorna en något högre etablering än männen.

En viktig orsak till att det finns skillnader är att könsfördelningen varierar mellan olika examensgrupper. Många av dessa har haft en ojämn könsfördelning och det betyder också att kvinnor och män etablerar sig i olika branscher på arbetsmarknaden. Lite förenklat kan sägas att männen dominerar inom teknikområdet medan kvinnorna finns främst inom vård och undervisning.

Om kvinnor och män hade examina från olika utbildningar i samma utsträckning, skulle skillnaden i etableringsandel mellan könen endast vara 0,2 procentenheter i stället för 1,8 procentenheter. Det innebär att nästan hela skillnaden (1,6 av 1,8 procentenheter) mellan könen beror på att kvinnor och män väljer olika utbildningar.

Stora skillnader över tid och bland olika examina

Som väntat förändras andelen etablerade för de allra flesta examensgrupperna över tid. I början av perioden 1997-2011 hade examinerade inom vård- och undervisningsområdena betydligt mindre etableringsandelar än i mitten och slutet av perioden. Examinerade inom områdena medicin, odontologi, vård och omsorg samt undervisning hade låga etableringsandelar 1996, 65 respektive 57 procent. Detta berodde bland annat på besparingar i den offentliga sektorn. Femton år senare har andelarna ökat med 19 procentenheter till 84 procent för medicin, odontologi, vård och omsorg och med 22 procentenheter till 79 procent för undervisning. Även examinerade inom juridik och samhällsvetenskap har haft en stor ökning jämfört med 1996. Detta kan jämföras med examinerade inom naturvetenskap och teknik som 1996 hade etableringsandelar som uppgick till 76 respektive 88 procent. År 2011 hade andelarna sjunkit till 69 procent bland examinerade inom naturvetenskap och till 83 procent inom teknik.

Sett över hela perioden 1997-2011 nådde konstnärligt område sin högsta etableringsnivå 2008, 43 procent. Samma år hade också humaniora och teologi sin högsta andel etablerade, 60 procent.

Diagram 2: Genomsnittlig andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden 0,5-1,5 år efter examen inom åtta ämnesområden, examinerade från och med läsåren 1995/96 till och med 2009/10.

Andelen etablerade ökade i de flesta grupper mellan 2010 och 2011.

Diagram 2: Genomsnittlig andel (procent) etablerade på arbetsmarknaden 0,5-1,5 år efter examen inom åtta ämnesområden, examinerade från och med läsåren 1995/96 till och med 2009/10. Andelen etablerade ökade i de flesta grupper mellan 2010 och 2011.

Etableringen för examinerade inom humaniora och teologi samt juridik och samhällsvetenskap har haft minst förändringar. Området juridik och samhällsvetenskap har under hela perioden 1996-2009 haft etableringsandelar mycket nära genomsnittet för de examensårgångar som följts upp. Något som kan bidra till detta är att området är brett och att olika examina inom området leder till etablering i vitt skilda yrken, näringsgrenar och sektorer. Det kan då se ut som att de totala svängningarna är små även om varje enskild examen uppvisar lika stora förändringar som andra. Detta gäller även humaniora och teologi, men för detta område har examinerade haft svårare att snabbt nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden.

Etableringen för några examina

Det är stora skillnader i etableringen mellan olika examina. I följande diagram visas utvecklingen för några examina mellan åren 1996-2011. På x-axeln visas antal examinerade och på y-axeln andel etablerade.

Diagram 3: Andelen etablerade och antalet examinerade för några yrkes- och generella examensprogram.

Diagram 3: Andelen etablerade och antalet examinerade för några yrkes- och generella examensprogram.

Bättre med examen

Alla studenter tar inte ut en examen. En del studenter genomgår hela eller större delen av utbildningen utan att ta ut en examen. Anledningarna till detta kan vara många. Vissa studenter tar helt enkelt inte ut sitt examensbevis trots att de har slutfört alla kurser som krävs. Andra slutför inte sitt examensarbete och åter andra avslutar inte studierna på grund av att de blir erbjudna ett jobb. En uppföljning av de som har genomfört minst 75 procent av de poäng som krävs för att ta ut en examen visar att andelarna som har etablerat sig på arbetsmarknaden överlag är större och att andelarna med en svag ställning eller som befinner sig utanför arbetsmarknaden är mindre för de med examen än de som är utan examen.

Diagram 4: Andelen (procent) som genomgått merparten av sin utbildning senast läsåret 2009/10 men inte avlagt examen respektive hade avlagt en examen 2009/10 och som var etablerade på arbetsmarknaden 2011.

Andelen som genomgått merparten av sin utbildning senast läsåret 2009/10 men inte avlagt examen respektive hade avlagt en examen 2009/10 och som var etablerade på arbetsmarknaden 2011.

För många utbildningsgrupper är det svårt att identifiera jämförbara grupper bland de med examen och bland de som är utan, framförallt allt för generella examina men vissa yrkesutbildningar går att jämföra. Skillnaderna mellan andelen etablerade bland de med respektive utan examen varierade relativt kraftigt för olika utbildningar. Skillnaden var som väntat större för yrkesgrupper där det krävs en legitimation och mindre för exempelvis ingenjörsutbildningar och konstnärliga utbildningar.

Bakgrund

UKÄ och tidigare Högskoleverket har haft i uppdrag att regelbundet följa upp och redovisa hur olika grupper med examina från högskolan har etablerat sig på arbetsmarknaden efter avslutade studier. Etablering på arbetsmarknaden påverkas av många variabler utanför högskolornas kontroll.

Arbetsmarknadens behov påverkas av hur lokala och globala ekonomier utvecklas. Behoven av vissa examensgrupper är också relaterade till demografiska strukturer och pensionsavgångarna i olika branscher. Andra efterfrågerelaterade faktorer rör konkurrens mellan olika grupper och professionaliseringsprocesser inom olika yrkesgrupper, exempelvis krav på legitimation.

Tillgångssidan är främst relaterad till antalet individer som examineras i olika grupper. Om antalet personer som examineras är stort respektive litet i relation till arbetsmarknadens behov så påverkar detta etableringsmönstret. Inom vissa områden examineras så få att de flesta som avlägger en examen har relativt lätt för att få anställning, ibland redan innan de har avlagt sin examen. Inom andra områden är behovet istället mindre än det antal som avlägger examen.

Hur stora andelar som etablerar sig i olika grupper kan ha samband med olika variabler. Exempelvis kan olika mönster avseende geografisk rörlighet bland nyexaminerade eller tillgången till bostäder där jobben finns ha ett samband med andelen som etablerar sig. För vissa grupper av examinerade är det vanligare än för andra med deltidsarbete, visstidsanställningar eller låga inkomster i början av yrkeskarriären. Detta medför att andelarna individer med osäker eller svag arbetsmarknadsställning i vissa grupper blir relativt stora eftersom klassificeringen av arbetsmarknadsställning och etablering beror bland annat på inkomstnivå.

Denna typ av strukturellt olika balanslägen för olika ämneskompetenser har i denna och tidigare i Högskoleverkets etableringsuppföljningar visat sig i form av stora skillnader i etablering mellan olika examina.

Metod

I denna undersökning analyseras etableringen på arbetsmarknaden 2011 för samtliga studenter som tog examen på grund eller avancerad nivå vid något svenskt lärosäte under läsåret 2009/10. Uppföljningen sker därmed 6 till 18 månader efter examen, beroende på när under läsåret som examen tas ut, och är en totalundersökning av hela populationen. Uppföljningen inkluderar även tidserier som avser motsvarande siffror längre tillbaka i tiden.

För att definieras som etablerad krävdes att individen inte hade varit arbetslös under uppföljningsåret, hade ett förvärvsarbete i november månad samt en årsinkomst på minst 203 500 SEK vilket motsvarar en månadslön på ungefär 17 000 kronor.

Uppföljningen baseras på registerdata som har sammanställts av Prognosinstitutet vid Sveriges Statistiska centralbyrå (SCB) på uppdrag av Universitetskanslersämbetet. Med hjälp av uppgifter om inkomster, yrke, arbetslöshet, arbetsmarknadspolitiska åtgärder och studier som hämtats från olika register har en bild av olika gruppers ställning på arbetsmarknaden tagits fram.

Huvudsakligen har data inhämtats från SCB:s databas Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA). Huvudsyftet med LISA är att samla information från flera olika register inom det breda området utbildning, sysselsättning och inkomster. Med hjälp av LISA kan vi bland annat få information om olika gruppers inträde och utträde från arbetsmarknaden, olika gruppers ställning på och utanför arbetsmarknaden, uppgift om yrke och avkastning på utbildning. LISA omfattar för närvarande uppgifter för perioden 1990-2011. Populationen i databasen utgörs av alla som är 16 år och äldre och som är folkbokförda i Sverige den 31 december aktuellt år.

Uppföljningen av högskoleutbildades etablering på arbetsmarknaden inkluderar alla som har avlagt en examen från grundläggande högskoleutbildning från och med läsåret 1994/95 till och med läsåret 2009/10 (populationen) ingår i undersökningarna. Individer som avlagt en högskoleexamen som det endast kräver två års högskolestudier och individer som avlagt examina inom utbildning på forskarnivå ingår inte i analysen. Likaså utesluts individer som har avlagt en ny examen inom två år, det vill säga till och med läsåret 2011/12, då de inkluderas i en senare examensomgång. Individer som hade flyttat utomlands eller avlidit inkluderades inte heller i denna uppföljning. Av dessa anledningar uteslöts 3 520 av de totalt 52 348 personer (6,7 procent) som avlagt examen läsåret 2009/10 av dessa anledningar. Slutligen inkluderades 48 828 personer i uppföljningen.

Slutord

Definitionen av etablerade som används här är på många sätt snäv och avser relativt väl etablerade individer. Individer som definieras som etablerade har haft en förhållandevis smidig övergång från utbildning till arbetslivet. Individer med en examen från högskolan har en högre sysselsättning och lägre arbetslöshet än de med gymnasial och förgymnasial utbildning. Etableringen på arbetsmarknaden går lättare för personer med en examen från högskolan än för dem med examen från gymnasiet. En stor andel har etablerat sig redan 6 till 18 månader efter examen. Etableringsuppföljningarna har också visat att det finns grupper för vilka etableringsmåttet är mindre lämpligt att använda. Detta gäller inte minst inom det konstnärliga området där bland annat stipendier kan förekomma, vilka inte räknas som förvärvsinkomst.

I vissa avseenden kan måttet också överskatta andelen som har etablerat sig i arbetslivet då individer som är aktiva studerande inte inkluderas i beräkningen. Men fortsatta studier efter examen kan vara ett alternativ till arbete eller arbetslöshet, inte minst under tidsperioder då arbetsmarknaden för vissa grupper är svår.