UKÄ har i projektet Fokus ingenjörsutbildning belyst utbildningarna till civilingenjör och högskoleingenjör ur olika perspektiv. I en sammanfattande slutrapport lyfter vi fram de viktigaste resultaten, och pekar bland annat på betydelsen av gymnasieskolan – både vad gäller de kunskaper som studenterna har med sig in i utbildningarna och att tillräckligt många blir behöriga att söka.

Sedan hösten 2024 har Universitetskanslersämbetet genomfört en större, samlad undersökning av ingenjörsutbildningarna. I fyra delrapporter har vi presenterat resultat med fokus på utbildningarnas rekryteringsbas, studenternas förkunskaper, det tekniska basåret samt genomströmningen i utbildningarna. I en sammanfattande slutrapport lyfter vi fram de viktigaste resultaten, och belyser utvecklingen inom ingenjörsutbildningarna mot bakgrund av de utbyggnader som gjorts under de senaste decennierna.

Gymnasiebetygen har stor betydelse för studieframgång

Gymnasiebetygen är avgörande för hur studenterna klarar studierna. Studenter med höga betyg i matematik presterar bättre under det första studieåret. Studenter med högre genomsnittligt gymnasiebetyg tar också examen i högre utsträckning. Skillnaderna mellan grupper med olika betyg är störst på civilingenjörsutbildningen. Till exempel ser vi att bara 44 procent av civilingenjörsstudenterna med jämförelsetal mellan 14 och 16, vilket ungefär motsvarar genomsnittsbetyget C i alla gymnasiekurser, tar ut examen. Det kan jämföras med 72 procent av civilingenjörsstudenterna med de högsta betygen.

Förändringar i gymnasieskolan har varit betydelsefulla

Lärosätenas möjligheter att rekrytera studenter till ingenjörsutbildningarna påverkas av hur många som är behöriga. Även i detta avseende är gymnasieskolan central, då de allra flesta uppnår behörigheten direkt genom sina studier i gymnasiet. Hur många som blir behöriga har varierat ganska mycket över tid – mer än vad som kan förklaras av variationer i demografin. I stället har förändringar i gymnasieskolans utformning varit avgörande för hur många som uppnått behörighet, och det har också fått betydelse för hur många som därefter påbörjat ingenjörsstudier. En viktig lärdom från tidigare reformer är att det är av stor betydelse att gymnasieskolan utformas så att det finns inriktningar som ger automatisk behörighet utan aktiva tillval av kurser.

Många av de behöriga påbörjar en ingenjörsutbildning

Våra resultat visar också på att det troligen är svårt att öka antalet ingenjörsstudenter med den befintliga rekryteringsbasen. Över hälften av de som uppfyller behörighetskraven påbörjar också en ingenjörsutbildning. Det är en hög andel, inte minst med tanke på att de vägval som ger behörighet till ingenjörsutbildningarna ofta ger en bred högskolebehörighet och därmed många andra valmöjligheter.

Civilingenjörernas förkunskaper har varit stabila över tid

Ett annat centralt resultat är att civilingenjörsstudenternas förkunskaper verkar ha varit stabila sedan 00-talet. Den sammantagna bilden utifrån gymnasiebetyg, resultat på lärosätenas diagnostiska prov samt studenternas prestationsgrad under det första året i högskolan visar inga tecken på en försämring. Detta trots att antalet nybörjare per år har varierat ganska kraftigt. För högskoleingenjörsstudenternas del finns det däremot tecken på ökad spridning, och lägre kunskaper bland studenterna med de lägsta gymnasiebetygen.

Läs rapporten Fokus ingenjörsutbildning. pdf, 634 kB.

Läs mer och ta del av samtliga delrapporter på sidan Fokus ingenjörsutbildning.