Vanligt att högskolenybörjarna har högutbildade föräldrar
Det är vanligt att personer med högutbildade föräldrar själva påbörjar högskolestudier. Precis som tidigare visar ny officiell statistik från UKÄ att det är allra vanligast bland dem som har forskarutbildade föräldrar.
Nu finns nya tabeller om studenter och doktorandnybörjare med uppgifter om föräldrarnas utbildningsnivå. Statistiken belyser både rekryteringen till högskolan och sammansättningen av studenter och doktorander utifrån föräldrarnas utbildningsnivå. Föräldrarnas utbildningsnivå används här som ett mått på social bakgrund och ger en bild av rekryteringen till och den sociala sammansättningen inom högskolan.
Statistiken visar att nästan hälften, 48 procent, av personer födda 2000 hade påbörjat högskolestudier senast vid 25 års ålder. Andelen som påbörjar högskolestudier ökar med föräldrarnas utbildningsnivå. Bland personer med forskarutbildade föräldrar hade 86 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, medan motsvarande andel var 28 procent bland dem vars föräldrar har en förgymnasial utbildning.
Mönstret att det är vanligare att påbörja en högskoleutbildning ju högre utbildning föräldrarna har gäller både kvinnor och män. Samtidigt är det en större andel kvinnor än män som börjar studera i alla grupper. Exempelvis hade 46 procent av kvinnorna och 25 procent av männen påbörjat en högskoleutbildning bland dem vars föräldrar hade en treårig gymnasial utbildning. Det innebär också att det är män med föräldrar med högst en tvåårig gymnasial utbildning som påbörjar högskolestudier i lägst utsträckning – endast 19 procent bland dem födda 2000.
Sett till den sociala sammansättningen bland samtliga högskolenybörjare läsåret 2024/25 hade 51 procent högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning. Det var 17 procent som hade lågutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med högst en tvåårig gymnasial utbildning. Jämfört med hur den sociala sammansättningen ser ut i befolkningen är det en större andel av högskolenybörjarna som har högutbildade föräldrar och en mindre andel som har lågutbildade föräldrar.
Mer än hälften av doktorandnybörjarna hade högutbildade föräldrar
Den sociala snedrekryteringen till studier på forskarnivå följer samma mönster som på grund- och avancerad nivå – ju högre utbildning föräldrarna har desto större andel påbörjar forskarstudier. I födelsekullen 1995 var det 4,8 procent av dem med forskarutbildade föräldrar som hade påbörjat en forskarutbildning senast vid 30 års ålder. Motsvarande andel var 1,2 procent bland dem vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning på minst 3 år (exklusive forskarutbildning) och 0,2 procent bland dem vars föräldrar har en gymnasial utbildning på två år eller kortare.
Det är dessutom än vanligare med högutbildade föräldrar bland doktorandnybörjare jämfört med högskolenybörjare. Av doktorandnybörjarna läsåret 2024/25 hade 63 procent högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning.
Om statistiken
Denna statistikpublicering utgör en del av UKÄ:s officiella statistik om högskoleväsendet.
Definition av föräldrarnas utbildningsnivå
Föräldrarnas utbildningsnivå beskrivs med hjälp av den förälder som har den högsta utbildningen. Uppgifterna kommer från Registret över befolkningens utbildning och är klassificerade enligt nivå i Svensk utbildningsnomenklatur (SUN).
Definition av högskolenybörjare
Med högskolenybörjare avses en person som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i Sverige.
Definition av doktorandnybörjare
Med doktorandnybörjare avses en person som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på forskarnivå i Sverige.
Sidan publicerades den 26 mars 2026