Statistik 26 mars 2026 Kl 08.00

Vanligast att påbörja högskolestudier bland personer födda i Sverige med utrikes födda föräldrar

Det är fortsatt vanligare att påbörja högskolestudier bland inrikes födda personer med två utrikes födda föräldrar jämfört med hela födelsekullen. Samtidigt är andelen som påbörjar en högskoleutbildning lägst bland utrikes födda som invandrat till Sverige efter skolstart, vid 7–18 års ålder. Det visar ny officiell statistik från UKÄ om svensk och utländsk bakgrund bland studenter och doktorander på universitet och högskolor.

Läsåret 2024/25 började cirka 72 500 högskolenybörjare vid svenska universitet och högskolor, exklusive inresande studenter. Av dem hade 71 procent svensk bakgrund och 29 procent hade utländsk bakgrund. Fördelningen var ungefär densamma som läsåret innan.

Statistiken visar även att andelen i befolkningen som påbörjar en högskoleutbildning senast vid 25 års ålder skiljer sig åt mellan grupper med olika bakgrund. I årskullen som föddes 1999 hade 45 procent påbörjat högskolestudier vid denna ålder.

Andelen är högst bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, och så har det varit under hela tidsperioden. Bland dem hade 55 procent påbörjat en högskoleutbildning senast vid 25 års ålder. Motsvarande andel var 48 procent bland utrikes födda som invandrat före 7 års ålder samt bland personer med svensk bakgrund.

Övergången till högskolestudier är däremot betydligt lägre bland utrikes födda som invandrat efter skolstart, mellan 7 och 18 års ålder. I denna grupp påbörjade 28 procent högskolestudier senast vid 25 års ålder. Andelen har minskat något över tid, men i födelsekullen 1999 ökar andelen något jämfört med födelsekullen 1998.

Mönstret att det är personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar som i högst utsträckning påbörjar högskolestudier gäller för såväl kvinnor som män. Det är dock genomgående en högre andel kvinnor är män som börjar studera.

30 procent av doktorandnybörjarna har utländsk bakgrund

Läsåret 2024/25 påbörjade 1 800 personer en högskoleutbildning på forskarnivå, exklusive utländska doktorander. Av dem hade 70 procent svensk bakgrund och 30 procent utländsk bakgrund. En majoritet, 63 procent, av doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund har flyttat till Sverige vid 18 års ålder eller senare.

I årskullen född 1994 hade 0,6 procent av personer med svensk bakgrund – det vill säga födda i Sverige med minst en inrikes född förälder – påbörjat en forskarutbildning. Även bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade 0,6 procent påbörjat en forskarutbildning. Motsvarande andel var 0,4 procent bland utrikes födda som invandrat före sju års ålder, samt 0,7 procent bland dem som invandrat mellan 7 och 18 års ålder.

Se webbtabeller på scb.se.

Se uppgifter om svensk och utländsk bakgrund bland studenter och doktorander i UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror.

Om statistiken

Denna statistikpublicering utgör en del av UKÄ:s officiella statistik om högskoleväsendet.

Svensk och utländsk bakgrund bland studenter och doktorander på universitet och högskolor

Statistiken om svensk och utländsk bakgrund bland studenter och doktorander på universitet och högskolor redovisas exklusive inresande studenter och utländska doktorander. Se UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror för mer information om dem.

Definition av svensk och utländsk bakgrund

Med svensk bakgrund avses personer födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Utländsk bakgrund redovisas även i delgrupper.

Definition av högskolenybörjare

Med högskolenybörjare avses en person som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i Sverige.

Definition av doktorandnybörjare

Med doktorandnybörjare avses en person som för första gången rapporteras med en aktivitet om minst 1 procent i högskoleutbildning på forskarnivå i Sverige.

Sidan publicerades den 26 mars 2026