UKÄ har analyserat hur språkhantering hänger samman med kvalitetsarbete vid svenska lärosäten. Resultatet visar att valet mellan svenska och engelska påverkar internationella studenters, doktoranders och anställdas möjligheter att delta i lärosätenas kvalitetsarbete.

Rapporten bygger på en kartläggning av 42 lärosätesgranskningar och 138 utvärderingar av forskarutbildningar genomförda mellan 2017 och 2022, samt en internationell jämförelse.

Kartläggningen visar att språkrelaterade frågor uppmärksammas i mer än hälften av lärosätesgranskningarna och i knappt en tredjedel av forskarutbildningsutvärderingarna. Vanliga problem är att information och styrdokument inte finns på engelska, att administrativa möten hålls på svenska och att internationella grupper därmed får begränsade möjligheter att delta i beslut och kvalitetsutveckling.

– Val av språk – i praktiken valet mellan svenska och engelska – påverkar internationella studenters, doktoranders och anställdas möjlighet att påverka sin utbildning och bidra till lärosätenas kvalitetsarbete, säger Erik Falk, en av rapportens författare.

Målkonflikt mellan språklag och internationalisering

Rapporten beskriver också en grundläggande målkonflikt. Enligt högskolelagen ska studenter och personal vara delaktiga i kvalitetsarbetet och lärosätena arbeta med internationalisering för att stärka kvaliteten. Samtidigt är universitet och högskolor myndigheter och omfattas av språklagen, som slår fast att svenska är förvaltningsspråk.

I praktiken kan detta innebära att internationella medarbetare och studenter har svårt att delta i administrativa och strategiska sammanhang där svenska används som enda språk.

Justitieombudsmannen (JO) har vid flera tillfällen uppmärksammat motsättningen mellan internationalisering och språklagens krav, och efterlyst tydligare vägledning.

Engelska inte alltid en lösning

I många granskningar ser bedömargrupper positivt på ökad användning av engelska, särskilt i administrativa sammanhang och möten, för att möjliggöra bredare deltagande. Samtidigt konstaterar rapporten att det är svårt att bedöma om användning av engelska alltid är förenligt med språklagens krav. Den pekar också på behovet av att följa upp hur språklagen stödjer lärosätenas ansvar att utveckla svensk terminologi inom undervisning och forskning.

Rapporten visar också att tillgång till språk kan påverka doktoranders möjligheter att undervisa och därmed deras meritering och framtida karriärvägar.

Eftersom språkanvändning inte är en uttrycklig bedömningsgrund riskerar internationella studenters och anställdas delaktighet att granskas olika noggrant i olika utvärderingar. UKÄ konstaterar därför att det kan finnas anledning att stärka området i den bedömarutbildning som myndigheten erbjuder inför granskningar.

Tydliga skillnader i reglering och praktik kring språkfrågor

Den internationella utblicken visar att de nordiska länderna och Frankrike hanterar språkfrågor på olika sätt, bland annat genom tydligare reglering i högskolelagstiftningen eller genom nationella språkkrav för anställda. Samtidigt är frågan om internationella gruppers deltagande i kvalitetsarbete mindre framträdande i granskningar i de jämförda länderna än i Sverige.

– Den internationella utblicken visar - trots närheten mellan systemen i de nordiska länderna - tydliga skillnader i både reglering och praktik kring språkfrågor inom den högre utbildningen. Någon enskild och tydlig lösning för att hantera språkfrågan i relation till det kvalitetsarbete och internationalisering går inte att peka ut, säger Caroline Tovatt, en annan av rapportens författare.

Läs rapporten Språkets roll i lärosätenas kvalitetsarbete. pdf, 586 kB.
pdf, 513 kB.