Fler läser tekniskt basår – och de klarar ingenjörsstudierna väl

Det tekniska basåret har expanderat kraftigt under de senaste två decennierna – och de som går vidare till ingenjörsutbildningarna har goda studieresultat. Det visar rapporten Tekniskt basår och ingenjörsutbildningarna – som ingår i en större undersökning av Sveriges ingenjörsutbildningar.

Sedan basåret infördes 1992 har det blivit en etablerad och viktig del av högskolan. Utbildningen ska ge studenter möjlighet att komplettera sina gymnasiekunskaper och därmed få behörighet till högskolestudier, särskilt inom teknikområdet.

Kraftigt ökat antal studenter

Antalet nybörjare på tekniska basår har ökat från omkring 2 200 studenter läsåret 2003/04 till cirka 3 400 läsåret 2022/23. Samtidigt har andelen kvinnor stigit från 29 till 35 procent.

- Basårsstudenternas gymnasiebakgrund varierar. De vanligaste programmen är samhällsvetenskaps- och ekonomiprogrammet, medan ungefär en tredjedel kommer från naturvetenskapliga eller tekniska gymnasieutbildningar, säger Erik Dahl, utredare på UKÄ.

Färre än hälften fortsätter till en ingenjörsutbildning

Trots expansionen går mindre än hälften av basårsstudenterna vidare till ingenjörsprogram, och den andelen har minskat de senaste åren. Skillnader kan ses både när det gäller kön och social bakgrund. Kvinnor väljer i högre utsträckning än män att läsa vidare inom andra utbildningar än ingenjörsområdet. Dessutom är det vanligare att basårsstudenter med högutbildade föräldrar fortsätter till civilingenjörsutbildningar än att studenter med medelhögt eller lågutbildade föräldrar gör det.

Begränsad effekt på breddad rekrytering

Rapporten visar att basårsutbildningen lockar en något mer heterogen studentgrupp än ingenjörsutbildningarna som helhet. Men effekten på den breddade rekryteringen är begränsad, både eftersom många basårsstudenter inte fortsätter till ingenjörsstudier och eftersom skillnaderna mellan grupperna är relativt små.

Goda studieresultat – men skillnader mellan program

Studenter som gått tekniskt basår presterar generellt bra när de väl påbörjat en ingenjörsutbildning. De är exempelvis oftare registrerade på tredje terminen än studenter som inte läst basår.

På högskoleingenjörsprogrammen har basårsstudenterna högre examensfrekvens än andra studenter. På civilingenjörsprogrammen är bilden den motsatta: där tar en lägre andel examen, även om skillnaderna minskar över tid. En förklaring är att civilingenjörsstudenter med basår ofta har lägre gymnasiebetyg.

Behov av vidare studier

Rapporten lyfter flera områden som behöver fortsatta analyser, bland annat hur basår klassificeras, hur genomströmningen ser ut inom basåret och hur basårsstudenter som väljer andra utbildningsvägar än ingenjörsprogrammen presterar i högskolan.

Läs rapporten Tekniskt basår och ingenjörsutbildningarna. pdf, 2 MB.
Ladda ner tabellbilagan till Tekniskt basår och ingenjörsutbildningarna. xlsx, 78 kB.