Hur ser rekryteringsbasen till ingenjörsutbildningarna ut – och vilka förkunskaper har dagens studenter?

Hälften av alla personer som blivit behöriga till en ingenjörsutbildning påbörjar också en sådan. Det finns också en stark koppling mellan studenternas förkunskaper, i form av gymnasiebetyg, och deras prestationer i högskolan. Det visar två nya rapporter om ingenjörsutbildningarnas rekryteringsbas och ingenjörsstudenternas förkunskaper.

I den ena rapporten undersöks ingenjörsutbildningarnas rekryteringsbas, det vill säga gruppen som är behöriga till högskoleingenjörsutbildningarna och civilingenjörsutbildningarna. De flesta blir behöriga till ingenjörsutbildningarna direkt genom sina studier på gymnasiet, medan en mindre del uppnår behörighet via basårsutbildning eller studier på komvux. Det är fler män än kvinnor som blir behöriga till ingenjörsutbildningarna. Av de som blev behöriga till ingenjörsutbildningarna 2023 var 42 procent kvinnor och 58 procent män.

Antalet personer som blivit behöriga till ingenjörsutbildningarna har varierat relativt kraftigt över tid. De största fluktuationerna beror inte på storleken på avgångskullarna från gymnasiet, utan flera av variationerna kan förklaras av gymnasiereformer eller andra förändringar i gymnasieskolan, till exempel förändrade programstrukturer och införandet av meritpoängsystemet.

Hälften av alla behöriga påbörjar en ingenjörsutbildning

Av de som blir behöriga till ingenjörsutbildningarna påbörjar hälften av dem en ingenjörsutbildning. Övergången bland männen är högre än bland kvinnorna – 62 procent respektive 38 procent.

Gymnasieval och betyg förklarar delvis varför kvinnor i lägre utsträckning än män påbörjar en högskoleingenjörsutbildning. Kvinnor har generellt högre betyg än män och andelen kvinnor som läser naturvetenskapsprogrammet är högre än andelen män. Det innebär att kvinnor har fler möjliga utbildningsval i högskolan och ökad möjlighet att bli antagna till utbildningar där konkurrensen om platserna är större. Val och prestationer i gymnasieskolan kan dock inte förklara varför kvinnor i lägre utsträckning påbörjar en civilingenjörsutbildning.

Många av de som blivit behöriga men som inte påbörjar en ingenjörsutbildning studerar på generella kandidatprogram, läkarprogrammet eller sjuksköterskeprogrammet. Bland de som läste ett generellt kandidatprogram var inriktningen ”företagsekonomi, handel och administration, allmän utbildning” vanligast, men många läste också inriktningar inom STEM, såsom ”datavetenskap och systemvetenskap” eller ”biologi och biokemi”.

Stabila förkunskaper bland civilingenjörsstudenter

I rapporten om ingenjörsstudenternas förkunskaper har vi dels undersökt studenternas betyg från gymnasiet och dels deras resultat på diagnostiska prov i matematik som gjorts i början av utbildningen på vissa lärosäten. Både från gymnasiebetygen och de diagnostiska proven kan man se att civilingenjörsstudenternas förkunskaper varit förhållandevis stabila under de två senaste decennierna. Men vi ser också att resultaten från fyra lärosätens diagnostiska prov visar något skilda resultat för civilingenjörsstudenterna. På två av dem ses en ökning i resultaten från slutet av 00-talet medan det på ett tredje lärosäte fortfarande är lägre resultat än vad det var i slutet på 90-talet.

Stark koppling mellan gymnasiebetyg och prestationsgrad

För både högskoleingenjörsstudenterna och civilingenjörsstudenterna finns det en stark koppling mellan deras gymnasiebetyg i matematik och hur väl de presterar under första året på ingenjörsutbildningen. Ju högre betyg i matematik en student hade på gymnasiet desto fler avklarade högskolepoäng har de (prestationsgrad). För civilingenjörsstudenterna har prestationsgraden det första läsåret varit stabil under 2000-talet. För högskoleingenjörsstudenterna kan man däremot se en försämring sedan början av 2010-talet. Störst har minskningen i prestationsgrad varit för studenterna som hade E i matematikbetyg från gymnasiet.

Läs rapporten Ingenjörsutbildningarnas rekryteringsbas. pdf, 707 kB.

Läs rapporten Ingenjörsstudenternas förkunskaper. pdf, 548 kB.