Fusk och rättshaverister – aktuellt från Rättssäkerhetskonferensen

Universitetskanslersämbetets årliga Rättssäkerhetskonferens lockar alltid stor publik. Och årets upplaga var inget undantag. Omkring 200 personer deltog på plats på Vasateatern, och drygt 600 på distans följde konferensen digitalt. På agendan rymdes breda frågor om fusk, disciplinärenden och rättshaverister, samt smalare aktuella tillsynsfrågor.

– VI har anordnat Rättssäkerhetskonferensen i många år och det är otroligt roligt att det är ett så stort intresse. I år hade vi nog rekordmånga deltagare. Vi strävar alltid efter ett program med både bredd, djup och aktuella frågor, säger Jenny Gardbrant, avdelningschef för juridiska avdelningen på UKÄ.

Lärosätenas arbete mot fusk i en AI-tid

AI har under flera år varit en het och svår fråga för lärosätena. I år märktes att det tagits steg framåt framför allt under Andreas Bobergs presentation om hur lärosätena arbetar för att motverka fusk. Arbetet omfattar nya styrdokument, utbildningsinsatser för personal och studenter samt förändringar i examinationsformerna.

– Det är mer övervakade examinationer som salstentor eller låsta digitala miljöer. Men det ställs också andra typer av frågor. Vi ser högre krav på källhänvisningar och fler resonerande frågor, där studenter behöver visa hur teorier kan tillämpas på konkreta fall. AI kan komma att bidra till bättre examinationer, eftersom man tvingas formulera skarpare frågor och tydligare koppla dem till lärandemålen, förklarade Andreas Boberg.

Tidigare under dagen resonerade Christina Olsen Lundh kring disciplinnämndernas bedömningar. Hon betonade att fusk kan konstateras även när specifika regler för generativ AI saknas – så länge syftet är att vilseleda examinator.

– Ett exempel är ett fall där en student använt generativ AI för att hitta ett citat som sen inte fanns. Studenten friades först på grund av otydligt regelverk, men dömdes senare då syftet – att påstå att man läst något man inte läst – omfattas av befintlig lagstiftning.

– Det var intressant att se hur lärosäten faktiskt hanterar frågan i praktiken. Alla har varit lite nervösa och försökt hitta rätt arbetssätt. Det är tydligt att frågan måste hanteras, men också att det är upp till varje lärosäte och examinator att ta fram lokala regler för hur AI får användas, säger Pontus Bergh, studierektor vid Umeå universitet, som var på Rättssäkerhetskonferensen för första gången.

Utopisk rättssäkerhet – svårt att fuska, lätt att låta bli

Christina Olsen Lundh lyfte även begreppet utopisk rättssäkerhet: att skapa förutsättningar där det är svårt att fuska och lätt att låta bli. Ett exempel kan vara att variera färgen på utdelade kladdpapper vilket försvårar att ha med en fusklapp och påstå sig skrivit den under tentan. Ett annat är att inleda tentor med en kort mobilgenomgång där alla uppmanas kontrollera om de har telefonen på sig.

– Då blir det svårt att hävda att man haft telefonen med sig av misstag, och om man faktiskt råkat ha det slipper man upptäcka det mitt i tentan och bli osäker på vad som gäller, förklarade hon.

Rättshaveristiskt beteende – ett mönster, inte en identitet

Jacob Carlander föreläste om rättshaveristiskt beteende och betonade att rättshaverist inte är något man är, utan ett beteendemönster. Trots att sådant beteende kan vara relativt ovanligt tar det oproportionerligt mycket tid för myndigheter. Om en av hundra kontakter präglas av rättshaveristiskt beteende kan den ändå uppta uppemot 30 procent av arbetsinsatsen. Ett viktigt verktyg är att undvika att fastna i destruktiva rundgångar:

– Man kan se det som en rondell med tre utfarter. Tar man inte någon av dem åker man bara runt. Det är helt okej att avsluta ett samtal – med sval likgiltighet.

Aktuella ärenden från ÖNH och UKÄ

Rättssäkerhetskonferensen avslutades med föredrag från Överklagandenämndens huvudföredragande Marie Stern Wärn och Universitetskanslersämbetets chefsjurist Jenny Gardbrant som presenterade aktuella ärenden från Överklagandenämnden och UKÄ:s juridiska tillsyn.

– Vi har för närvarande flera viktiga tillsynsprojekt på gång. Ett exempel är vårt projekt om den rättsliga innebörden av studieavbrott. Ett annat gäller studenternas tillträde till högskolans lokaler. Arbetet pågår och resultaten kommer att publiceras under 2026, säger Jenny Gardbrant

Deltagarna uppskattade kombinationen av övergripande perspektiv och konkreta exempel. Flera lyfte att årets konferens var lyckad tack vare den väl avvägda helheten.

– Jag har lyssnat på flera Rättssäkerhetskonferenser och jag uppskattar mixen – från det övergripande till det väldigt konkreta. Det är värdefullt att få olika perspektiv, alltifrån disciplinärenden till antagnings- och utbildningsfrågor, säger Anna Rudebeck, utredare på SLU.

– Konferensen har varit väldigt givande. Det har varit en bra blandning av juridiska perspektiv, praktiska erfarenheter och aktuella frågor som vi alla behöver förhålla oss till i vår vardag. Som studierektor blir man ofta inblandad i rättssäkerhetsfrågor, så det är viktigt att ha så god kunskap som möjligt, säger Pontus Bergh.