Ny officiell statistik om genomströmning i högskolan visar att studenter på barnmorskeprogrammet fortsatt ligger i topp vad gäller examensfrekvens. För första gången publiceras statistiken nedbruten per inriktning för utbildningarna mot civil- och högskoleingenjörsexamen. En annan nyhet för i år är att examensfrekvens också redovisas för generella program.

För utbildningar mot en yrkesexamen som följts upp till och med läsåret 2023/24 var examensfrekvensen högst på påbyggnadsutbildningar för sjuksköterskor. På barnmorskeprogrammet och specialistsjuksköterskeprogrammet hade 93 respektive 86 procent av de som påbörjat programmen tagit ut avsedd examen inom nominell studietid plus tre år. Barnmorskeprogrammet har under lång tid haft den högsta examensfrekvensen bland yrkesexamensprogrammen.

Även på påbyggnadsutbildningarna för lärare – speciallärarprogrammet och specialpedagogprogrammet – var examensfrekvensen hög. Speciallärarprogrammet är också det program där examensfrekvensen har ökat mest jämfört med föregående uppföljningsläsår, från 74 till 79 procent.

Högst examensfrekvens bland yrkesexamensprogram med minst tre års nominell studietid var det på läkarprogrammet, där 83 procent av nybörjarstudenterna hade tagit ut examen. Lägst examensfrekvens var det på högskoleingenjörsprogrammet och ämneslärarprogrammet där motsvarande andel var 50 procent. Dessa två program har haft lägst examensfrekvens under flera år. Över den senaste femårsperioden har den dock ökat på båda programmen, från 44 till 50 procent på högskoleingenjörsprogrammet och från 37 till 50 procent på ämneslärarprogrammet.

På de flesta av de större yrkesexamensprogrammen hade kvinnor högre examensfrekvens än män. Störst skillnad mellan könen var det på förskollärarprogrammet där kvinnorna hade 28 procentenheter högre examensfrekvens än männen. Endast på specialistsjuksköterskeprogrammet hade männen lika hög examensfrekvens som kvinnorna.

Två nya tabeller i årets publicering

Nytt för i år är att examensfrekvens på programmen mot civil- och högskoleingenjörsexamen också redovisas nedbrutet per inriktning. Även om båda dessa program har relativt låg examensfrekvens totalt sett så skiljer det sig åt mellan inriktningarna. Bland civilingenjörsprogrammets större inriktningar (med minst 200 nybörjare läsåret 2016/17) var examensfrekvensen högst inom Industriell ekonomi och organisation, där 69 procent hade tagit ut en civilingenjörsexamen (inom samma eller annan inriktning). Det kan jämföras med 44 procent inom inriktningen med lägst examensfrekvens – Elektronik, datateknik och automation. På högskoleingenjörsprogrammets större inriktningar (med minst 200 nybörjare läsåret 2018/19) varierade examensfrekvensen mellan 38 procent inom Elektronik, datateknik och automation och 58 procent inom Byggnadsteknik och anläggningsteknik.

En annan nyhet för i år är att examensfrekvens också redovisas för generella program – det vill säga program mot högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen och masterexamen. Examensfrekvensen är överlag lägre på de generella programmen jämfört med yrkesexamensprogammen. Lägst var den på högskoleexamensprogram, där endast 22 procent av nybörjarna hade tagit ut en högskoleexamen vid den senaste uppföljningen. Motsvarande andelar var 59 procent på kandidatprogram, 52 procent på magisterprogram och 60 procent på masterprogram. Även för de generella programmen skiljer det sig stort mellan olika inriktningar. För kandidatprogrammen, som har det största antalet studenter av de generella programmen, var examensfrekvensen högst inom inriktningen Samhällsvetenskap, juridik, handel, administration, och lägst inom Lant- och skogsbruk samt djursjukvård samt Humaniora och konst.

Publiceringen om genomströmning inkluderar också statistik om prestationsgrad i högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Se webbtabeller på scb.se

För information om statistikens kvalitet och framställning, se dokumentation om statistiken