I december 2022 fick UKÄ i uppdrag att genomföra en utvärdering av svenska universitets och högskolors samverkan med det omgivande samhället. Resultatet blev en utvärdering med flera olika delar, med bland annat fördjupningsstudier inom områden som är särskilt relevanta och där högskolesektorn själv anser att det finns behov av mer kunskap och vägledning. Samverkan med allmänheten är ett sådant område.

Fördjupningsstudien om samverkan mellan högre utbildning och forskning och allmänheten visar att de kulturella förutsättningarna för samverkan generellt sett är goda. Allmänhetens tillit och förtroende för forskning och vetenskap ligger högt, och allmänheten både vill och anser att de ska delta i vetenskaplig produktion. Forskare är också överlag positiva till att involvera allmänheten i sin verksamhet.

Däremot är de strukturella villkoren mindre fördelaktiga. Studien noterar till exempel att samverkan med allmänheten har betonats i forskningspropositioner, men inte, till skillnad från andra samverkanssatsningar, följts av finansiella medel eller särskilda utlysningar.

Flera utmaningar

Ett annat viktigt resultat är att kunskapen om vad som görs och hur samverkan kan utformas är fragmenterad. Det finns många individer, organisationer och miljöer som har stor kunskap och erfarenhet, men den går inte alltid under rubriken samverkan och den verkar inte spridas vidare på ett sätt som vore önskvärt.

– Paradoxalt nog ligger en av svårigheterna i samverkan med allmänheten just i att ordet allmänheten ofta upplevs som vagt och lite passivt. En särskild utmaning är därför att förstå vem eller vilka som ingår i gruppen. Den enskilda forskaren eller gruppen måste kanske fråga sig vilka grupper inom allmänheten som kan bidra till eller har nytta av min forskning, säger Erik Falk, en av de två författarna till rapporten.

En annan utmaning för forskaren eller läraren handlar om att förstå på vilket sätt allmänheten kan bidra, utöver att agera mottagare av färdig kunskap. Här finns behov av att bredare sprida erfarenheter av alla de samverkansformer som existerar och stödja lärare och forskare som är intresserade.

– Det finns miljöer där samverkan med allmänheten är etablerat, men lite hårdraget kan man säga att det på många ställen brister i fantasin när det gäller vad grupper inom allmänheten kan bidra med i forskning och utbildning, fortsätter Erik Falk.

Inkludera alla grupper

En utmaning värd att lyfta fram är också risken med skev representation i den samverkan som bedrivs. Det är väl känt att medborgarforskning, till exempel, ofta förlitar sig på frivilliga individer med särskilda kunskaper och intresse i en fråga – och att detta ofta resulterar i en överrepresentation av högutbildade vita män. Att hitta former som också når och inkluderar andra grupper är därför viktigt.

Något som också är tydligt i rapporten är att det finns en stor samstämmighet om att det är viktigt med samverkan med allmänheten, men att det ändå finns många utmaningar och hinder när det ska omsättas i praktik. Många av utmaningarna återkommer i annan typ av samverkan också, men andra är speciellt framträdande när det kommer till satt samverka med allmänheten. Flera av dess utmaningar lyfts i rapporten.

– Förhoppningen är att rapporten kan bidra till att ge en samlad kunskapsbild av vad vi idag vet om samverkan med allmänheten – hur förutsättningarna ser ut, vilka hinder som finns , men även hur man kan arbeta för att överkomma dessa hinder, avslutar Martin Bergman, även han författare till rapporten.

Läs fördjupningsstudien om samverkan mellan högre utbildning och forskning och allmänheten Pdf, 706 kB.

Läs mer om utvärdering av svenska universitets och högskolors samverkan med det omgivande samhället.