Statistik 13 december 2024 Kl 11.19

Behov av fler utbildade inom hälso- och sjukvård, civilingenjörer, lärare och kemi

I en ny rapport redovisar UKÄ hur stort behovet av nybörjare är på olika högskoleutbildningar, med hjälp av resultaten i SCB:s senaste Trender och Prognoser. För att möta arbetsmarknadens framtida kompetensbehov behövs fler nybörjare på utbildningar inom hälso- och sjukvård, civilingenjörsutbildningar, vissa lärarutbildningar och kemi. En förbättrad genomströmning kan också bidra till att möta behoven.

Rapporten visar att det varierar i vilken utsträckning högskoleutbildningarna väntas möta arbetsmarknadens behov av utbildade i framtiden. För vissa utbildningar bedöms tillgången på utbildade möta efterfrågan år 2040, i andra fall riskerar det bli antingen brist eller överskott på utbildade. Det behövs fler nybörjare på utbildningar inom hälso- och sjukvård, civilingenjörsutbildningar, vissa lärarutbildningar och utbildningar inom kemi. När det gäller lärare finns en osäkerhet i hur stora behoven av nybörjare är.

Olika förutsättningar

Förutsättningarna för att möta bristen på utbildade ser olika ut. De senaste åren har antalet sökande minskat till lärarutbildningarna, och det går få antal sökande per antagen. Även till vissa hälso- och sjukvårdsutbildningar är söktrycket lågt. För att möta arbetsmarknadens framtida behov av kompetens finns därför anledning att se över hur genomströmningen inom utbildningarna kan öka. En högre genomströmning skulle betyda att fler nybörjare än i dag slutför hela utbildningen och tar examen.

– Vi har tittat på hur stora nybörjarbehoven skulle bli om genomströmningen inom utbildningarna förbättrades. En ökad genomströmning kan vid sidan av fler nybörjare ha stor betydelse för att möta behovet av utbildade, säger Mikael Ärnhage, utredare på UKÄ som har skrivit rapporten.

Förändringar påverkar

Det finns flera förändringar inom befolkningsstrukturen och på arbetsmarknaden som kan påverka behoven på sikt. I rapporten nämns bland annat att befolkningen inte väntas växa i lika stor utsträckning som tidigare prognoser visat. Framför allt beräknas antalet barn och unga bli färre än man tidigare antagit. Det medför att antalet nybörjare på lärarutbildningar sannolikt inte behöver öka så mycket som rapporten visar. Även den teknologiska utvecklingen kan påverka efterfrågan på utbildade. Digitalisering, artificiell intelligens (AI) och grön omställning har påverkat och kommer fortsätta påverka arbetsmarknadens kompetensbehov.

– Lärosätena ansvarar för att dimensionera utbildningsutbudet både efter studenters efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Rapporten kan vara ett stöd för lärosätena i arbetet med att dimensionera efter arbetsmarknadens behov men är även viktig information till beslutsfattare på nationell nivå och andra intressenter inom utbildnings- och arbetsmarknadssektorn. Eftersom rapporten har 2040 som målår ger den lärosätena möjlighet till långsiktig planering. Men samtidigt är arbetsmarknadens behov föränderliga och lärosätena behöver hela tiden anpassa utbudet, och använda olika underlag och prognoser, avslutar Mikael Ärnhage.

Läs rapporten Behovet av nybörjare i högskolan Pdf, 1 MB.

Sidan publicerades den 13 december 2024