1. Viktig poäng att samverkan inte blir synlig om det är en del av större utvärderingar. Det finns absolut en poäng i fördjupade tematiska utvärderingar. Om man bryter ut samverkan och utvärderar det separat finns dock en risk att det inte utvärderas som en integrerad del av lärosätet som helhet. Hur ser ni på detta
Svar: Den tematiska utvärderingen finner att samverkan oftast hanteras inom lärosätenas ordinarie system för styrning av forskning och utbildning, och ingår i lärosätenas kvalitetssäkringssystem. Däremot får samverkan ofta en undanskymd och emellanåt otydlig roll i de ordinarie kvalitetssäkringssystemen av forskning och utbildning.

I den nationella bilder förmedlar UKÄ också sina reflektioner inför framtida oberoende nationella granskningar av lärosätenas samverkan med det omgivande samhället. Där föreslås att sådana granskningar av samverkan i framtiden ska fokusera på fördjupade studier av områden med särskilda utvecklingsbehov eller särskilt stor potential att göra samhällsnytta. Det finns alltid risker att förlora perspektiv vid avgränsningar och det är därför viktigt att även i framtiden granska samverkan utifrån att den ska vara integrerad i forskning och utbildning.

2. Ni skriver att samverkan kopplad till utbildning är mindre tydligt framskriven. Kanske det borde ske en egen granskning av den delen? Eller ser ni några nackdelar med det?
Svar: Inför UKÄ:s utbildningsutvärderingar görs en förstudie som innehåller en sammanställning av den kunskap UKÄ har om utbildningen, tex resultat och analyser från tidigare granskningar som UKÄ har genomfört. Utifrån förstudien för UKÄ en dialog med bedömarna samt representanterna för lärosätena, studenterna och arbetslivet om hur utvärderingens innehåll och genomförande bör anpassas, för att på bästa sätt möta de behov av utveckling som finns på en utbildning. I tex utvärderingen av sjuksköterskeexamen var ett stort fokus på de examensmål som knyter an till samverkan, dvs den verksamhetsförlagda utbildningen och även i utvärderingen av biomedicinska analytikerexamen.

3. Att återkoppla resultat av uppföljningar av samverkan även till externa intressenter är ett utvecklingsområde enligt bedömargruppen. Vore intressant om detta kan utvecklas. På vilket sätt, utöver att publicera resultat från uppföljning på lärosätets webbplats?
Svar: Bedömargruppen skriver följande i sin samlade analys om hur lärosätena sprider resultat från uppföljningar av samverkan till externa intressenter: ”Flera lärosäten presenterar olika verktyg för att sprida information från uppföljningarna av sin samverkan, till exempel lärosätets egen webbplats, seminarieserier, uppföljning av partnerskap och regionala plattformar. Dessa svar blandas ofta med rapporter om hur lärosätena generellt arbetar för att sprida forskningens och utbildningens resultat.”

4. Intressant med dialogen om forskningskommunikation och samverkan med Martin och Linus. De pratar om bibliotekens roll. Jag undrar hur man ska tänka och använda de nya medierna som finns digitalt nu - tror att de får allt större betydelse som källa för kunskapsspridning och källa för kunskap och problem och utmaningar. Tänker på Youtube med allt från kurser till föredrag och plattformar samt dubbelriktad kommunikation. Inte sociala medier i första hand. Hur ser de på detta?
Svar: Det gläder mig att du fann diskussionen intressant. Det finns två sätt att tolka din fråga: hur biblioteken kan jobba med och använda de nya digitala formaten i sitt arbete med samverkan och forskningskommunikation, eller hur man kan använda de digitala verktygen generellt? Jag ska göra mitt bästa för att försöka närma mig båda.

Biblioteken har förstås ett väldigt aktivt digitaliseringsarbete. Jag har inte jättemycket kunskap om det arbetet, men mer information finns säkert hos KB eller Svensk biblioteksförening. I rapporten om samverkan med allmänheten tar vi upp exempel på hur biblioteken jobbar med samverkan med allmänheten i andra länder. I rapporten ”Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen – en kartläggning och analys”, som KB släppte 2023, finns betydligt fler exempel. Ett exempel från USA är hur organisationen SciStarter arbetar för att främja bibliotekens engagemang i medborgarforskning. Där spelar digitala kanaler en stor roll i kunskapsspridning och information. Här är inte bara allmänheten en viktig målgrupp, digitala kanaler är även viktiga för att vidareutbilda och rusta bibliotekarier för att arbeta med medborgarforskning.

Den andra tolkningen av din fråga är hur digitala kanaler och plattformar kan spela en roll i arbetet med samverkan mellan akademi och lärosäten. Här finns, som vi ser det, en stor potential. I de avslutande reflektionerna i rapporten skriver vi om vikten av att utnyttja den infrastruktur för samverkan med allmänheten som idag redan finns på plats. Då menar vi både fysisk infrastruktur i form av personer och organisationer som kan agera möjliggörare och facilitatorer för samverkan (där är biblioteken ett exempel) utan även digital infrastruktur. De senaste årens snabba digitala utveckling har banat väg för digitala mötesplatser och plattformar som idag framgångsrikt samlar både forskare och allmänhet i erfarenhetsutbyte och samarbeten. I rapporten lyfter vi bland annat två olika typer av digitala plattformar för medborgarforskning. Den ena formen fungerar som en sökmotor och mäklare för medborgarforskningsprojekt. Dessa utnyttjas dels av forskare för att hitta deltagare till sina forskningsprojekt, men även av allmänheten, för att hitta intressanta projekt att engagera sig i. Den andra typen av plattformar är sådana där man kan bidra aktivt. Ofta är det projekt där man kan bidra genom att transkribera, koda, analysera eller tolka olika typer av material, t.ex. dokument, bilder eller filmer.

Slutligen vill jag även understryka att digitala kanaler är viktiga i forskningskommunikation. I rapporten reder vi ut vissa begrepp och pekar på distinktionen mellan forskningskommunikation och samverkan, där samverkan präglas av en tvåvägskommunikation. Samtidigt visar vi hur den klassiska forskningskommunikationen, i bemärkelsen envägskommunikation, kan vara direkt avgörande för samverkan att ske. Om man som forskare inte kan kommunicera vad forskningen handlar om och varför den är viktig kommer man inte kunna samverka med allmänheten. Här är digitala kanaler, inklusive sociala medier, avgörande.

5. Vad konkret kan facken bidra med i samverkan med lärosätena?
Svar (Ursula Berge, Akademikerförbundet SSR): Som företrädare för facket ska jag försöka svara på det. Vi tillsammans med arbetsgivarorganisationer och våra gemensamma omställningsorganisationer sitter på mycket kunskap om hur arbetsmarknaden fungerar samt hur kompetensförsörjningen idag och imorgon ser ut. Jag tänker att olika kompetensförsörjningsplattformar lokalt och regionalt skulle kunna stödja i att skapa nätverk mellan lärosäten, arbetsmarknadsparter och lokala myndigheter och arbetsgivare i att veta mer om arbetsmarknadens behov. Det kan ske regionalt, på lärosätesnivå, men såklart också på enskild utbildning/yrkesnivå. Sådana plattformar skulle behöva byggas ut på ett mer heltäckande sätt än vad som är fallet idag. Som fackförbund lokalt på arbetsplatser finns även rent förhandlings- och kollektivavtalsmässigt sett möjlighet att arbeta mer systematiskt med bryggan mellan akademi och praktik i form av tex kombinationstjänster, ”industridoktorander” mm.

6. I forskningspropositionen öppnas för förenade anställningar i alla branscher vilket gör att ett av kraven för dessa borde bli att de sökande kan uppvisa ömsesidig nytta. Finns tankar om hur detta kan påverka och bredda synen på ömsesidighet och samverkansskicklighet?
Svar: I promemorian Förslag till ändringar för att öka mobiliteten tidigt i den akademiska karriären U2024/00229 diskuteras kopplingar mellan förenade anställningar och samverkan. Där står bland annat att mobilitet ”mellan högskolan och andra sektorer är en viktig kanal för samverkan som leder till långsiktiga fördelar både för högskolan och för sektorer utanför som t.ex. vård, skola och näringsliv. Sådan mobilitet förser högskolan med kunskap och kompetens från omgivande sektorer, t.ex. rörande aktuella problemställningar och forskningsresultats applicerbarhet i verksamhet. Det kan också ge tillgång till material, utrustning och expertis. kunna bidra till ökad samverkan” (s 18).

Hur de föreslagna förändringarna av högskolelag och högskoleförordning vad gäller förenade anställningar kan komma att påverka synen på ömsesidighet och samverkansskicklighet är i nuläget svårt att säga.

7. Vetenskap & Allmänhet har i mer än 20 år fungerat som brobyggare, arena och mötesplattform för samverkan och dialog mellan alla olika typer av aktörer och sektorer i Sverige och internationellt. Vi har sedan 2002 verkat för att utveckla och öka kunskapen kring hur samverkan med samhället kan genomföras och vilka kompetenser som behövs. På EU-nivå görs stora satsningar på att föra akademi och allmänhet närmare varandra genom t ex Horisont Europa och ERA-samarbetet i men även nationellt i andra länder som i t ex Nederländerna, Tyskland och Irland. Vi ligger långt efter och behöver samordna oss bättre, hur ser ni på det?
Svar : Tack för att du uppmärksammar de internationella aspekterna i detta. Jag håller med dig till fullo, det har på europeisk nivå hänt mycket som Sverige kan inspireras av och dra lärdomar från. I rapporten lyfter vi detta till viss del. Vi var dock tvungna att begränsa rapportens omfång och fokus, där de internationella aspekterna av samverkan med allmänheten fick bli mindre. Men låt mig ta upp ett par aspekter av detta, som även lyfts i rapporten om samverkan med allmänheten.

I den kunskapsöversikt vi har med inledningsvis i rapporten beskriver vi bland annat hur politiska strömningar banat vägen för att sätta samverkan med allmänheten i fokus. Detta gäller både nationellt, men i stor grad även internationellt. Här lyfter vi både de europeiska ramprogrammen för forskning och innovation och ERA-samarbetet. Dessa har under många år bidragit till att samverkan med allmänheten blivit ett naturligt inslag i forskning och innovation. Samverkan är idag en integrerad och naturlig del av mycket av den forskning och innovation som finansieras av EU. Det finns även analyser och rapporter som pekar på att Sverige skulle kunna bli bättre på att utnyttja EU-medel som finansiering av forskning och innovation. UKÄ genomförde under våren 2024 en halvtidsutvärdering av Sveriges deltagande i det pågående ramprogrammet Horisont Europa. Här pekar vi på en rad insatser som behövs för att öka Sveriges engagemang ytterligare. Skulle vi lyckas med detta skulle en av följderna bli en högre grad av samverkan mellan svenska lärosäten och det omgivande samhället.

En rörelse som på internationell nivå drivit på arbetet med samverkan, både inom EU och globalt, är omställningen till öppen vetenskap. Öppen vetenskap är ett paraplybegrepp som innefattar flera olika komponenter, t.ex. öppen tillgång till forskningsresultat och öppen tillgång till forskningsdata. I Sverige har utvecklingen mot öppen vetenskap resulterat i framtagandet av nationella riktlinjer, med målet att vara ett stöd och en vägledning i omställningen till öppen vetenskap. Riktlinjerna har tagits fram av Kungliga biblioteket (KB) genom ett uppdrag av regeringen i juni 2022 som slutfördes 15 januari 2024. Allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen identifieras i riktlinjerna som ett av sex prioriterade områden för öppen vetenskap, där syftet är att föra den vetenskapliga processen närmare samhället och medborgarna. Ett av de mål som formuleras i riktlinjerna är att principer och metoder för hur allmänheten kan involveras i forskningsprocessen är utvecklade, kända och etablerade inom alla forskningsdiscipliner där det är relevant för forskningens kvalitet och utveckling.

8. Väldigt glädjande att bibliotekens roll tas upp för mötet mellan forskare och allmänhet! Det står i Bibliotekslagen att de ska arbeta med forskning - men många bibliotekarier ute på fältet vet inte riktigt hur… Vi har såklart med en kurs om vetenskaplig kommunikation på Bibliotekarieprogrammet på Södertörns högskola. :-) Med vänlig hälsning från mig som grundat Bibliotekarieprogrammet
Svar: Vad bra! Jag tror utbildning, kunskap och erfarenhetsutbyte är viktigt för att kunna utveckla samverkan i biblioteksväsendet. Och viktigt att biblioteken och bibliotekarierna får förutsättningar att kunna jobba med det. Att få in det i biblioteksprogrammet låter som en lysande idé. Och låt oss inte glömma de initiativ som faktiskt görs på biblioteken idag, i vilken form det än må vara. Låt oss lära av varandra.

9. Samverkan är en viktig och integrerad drivkraft i min akademiska gärning. På senare tid i dessa oroliga tider har jag också börjat tänka på olika slags risker på ömsesidig samverkan med det omgivande samhället, intressenter och med allmänheten. Det finns ju också säkerhets- och integritetsaspekter att ta hänsyn till. Risker för infiltrering, korruption, förstörelse, spioneri, mm, mm. Vi får inte vara naiva när det gäller utökad samverkan med ömsesidighet. Hur tänker UKÄ kring detta?
Svar: Det är en svår men viktig fråga som berörs här. Det är inget ämne som tas upp i någon större utsträckning i den tematiska utvärderingen. UKÄ har delvis behandlat frågan i en annan rapport. I maj 2024 slutrapporterade UKÄ ett regeringsuppdrag om hur svenska lärosäten arbetar med att främja och värna akademisk frihet. Regeringsuppdraget bestod av flera delar, bland annat fallstudier av situationer när den akademiska friheten kan komma att utmanas. En av fallen handlade om att forskares akademiska frihet riskeras att utmanas vid avtalsskrivning med externa parter. Fallstudien identifierade även säkerhetsutmaningar när att externt finansierade projekt som leder till utvecklandet av teknik, för civil användning, kan komma att användas militärt, det vill säga ”dubbla användningsområden” (dual use). Till exempel kan en sammanfattning av kunskap från olika projekt också användas av främmade makt för att identifiera sårbarheter i samhället. Potentiella säkerhetsrisker kan påverka forskarnas möjlighet att publicera sina resultat men även verka hämmande på den akademiska friheten om forskaren inte vet vad som gäller och därför kanske avstår att forska på en viss fråga. I studien intervjuas flera forskningsfinansiärer och det är tydligt att det är en fråga som är av hög prioritet.

I rapporten gör UKÄ följande reflektioner:

” Det finns säkerhetsrisker med att kunskap och teknikhemligheter, till exempel inom energiområdet, sprids till andra länder. Här träder svensk exportkontroll av krigsmateriel in i relation till dubbla användningsområden, teknik som utvecklats för civil användning kan komma att användas militärt. Det är ett stort ansvar för den enskilde forskaren att hålla reda på vad som gäller. Detta kan verka hämmande på den akademiska friheten om forskaren inte vet vad som gäller och därför kanske avstår att forska på en viss fråga.”

UKÄ betonar även att lärosätena och lärosätenas jurister har ett stort ansvar att stötta forskarna i dessa frågor.

Läs gärna mer på www.uka.se/akademiskfrihet. Se även svar på frågan nedan.

10. En reflektion kring de långsiktiga meriteringssystemen på samverkan och möjligheten att premiera samverkan i utlysningarna för forskningsanslag. Å ena sidan ger det utökad motivation till samverkan, vilket är bra. Å andra sidan kanske den akademiska friheten att välja sina egna ämnen påverkas. Kan det finnas nackdelar och risker med det? Tänker också på de ökade riskerna för säkerhet och integritet i geopolitiskt oroliga tider.
Svar: Detta är en viktig och relevant fråga. Den tematiska utvärderingen berör till viss del detta. En av utvärderingsfrågorna, som lärosätena fick svara på, handlade om vad lärosätet vill uppnå med sin samverkan med det omgivande samhället. Här var en av de aspekter som lärosätet skulle förhålla sig till hur eventuella målkonflikter har beaktats, exempelvis i avvägningen mellan samverkan och akademisk frihet. Svaren visade att lärosätena ofta saknar systematiska och kunskapsbaserade arbetssätt för att identifiera, hantera och förebygga målkonflikter. Bedömargruppen rekommenderar därför många lärosäten att utveckla det arbetet, och på så vis bättre stödja kärnverksamheten. Bedömargruppen konstaterar även att lärosätenas strategiska arbete med målkonflikter är viktigt för att stärka och bevara ömsesidigheten i samverkan, ofta handlar det om att kunna balansera vikten av att upprätthålla den akademiska friheten i relation till ambitionen att samverka.

Frågan har till viss del även behandlats i en annan UKÄ-rapport. I maj 2024 publicerades en rapport om hur svenska lärosäten arbetar med att främja och värna akademisk frihet. Inom ramen för det arbetet genomfördes fallstudier med fokus på situationer där den akademiska friheten kan komma att utmanas. En av fallstudierna är ett exempel på ett lärosätes arbete med att värna fri kunskapsspridning i relation till externa parter och extern finansiering. UKÄ gör i studien följande reflektioner:

”När samarbetspartners eller forskningsfinansiärer erbjuder stora summor kan det vara svårt för den enskilde forskaren att stå emot påverkan eller påtryckningar, som till exempel att skriva bort rätten till fri publicering. Om forskaren inte vet hur olika regelverk ser ut, och därför kanske avstår från att forska om en viss fråga, kan det också verka hämmande på den akademiska friheten. Lärosätet och lärosätets jurister har ett stort ansvar att stötta forskarna.”

Läs gärna mer på www.uka.se/akademiskfrihet

1. Vi upplever att högskolor ofta ser entreprenörskap och samverkan med industri för kommersialisering som att ligga utanför grunduppdragen forskning och utbildning, och därför inte meriteras eller resurssätts (ex med juridisk support).

2. Inom medicinsk forskning är kommersialisering vägen för nya upptäckter att nå patienter, dvs tydligast möjliga nytta för samhället.

3. Jag kan rapportera att vi har tagit fram en rutin för patienters, närståendes och allmänhetens medverkan i (forsknings)projekt för Göteborg universitet. Den avser medverkan där en medforskare/forskningspartner är engagerad inom ett (forsknings-)projekt eller aktivitet, inte som deltagare (forskningsobjekt) i en studie. Vi håller nu på att testa hur den fungerar. Det gäller strukturer som tidigare inte fanns på plats hos oss på GU för rekrytering, arvodering, försäkring, utvärdering, med mera. Detta arbete är ett gemensamt initiativ från vår personal/HR-avdelning och oss på Centrum för personcentrerad vård GPCC. Vi har konsulterat en rad interna och externa nyckelaktörer, främst Funktionsrätt Sverige och Uppsala universitet. Vi har också tillfrågat en lång rad andra statliga universitet och lärosäten, men det visade sig att struktur för detta inte fanns på plats hos dem heller. Vi delar gärna med oss av vår rutin till andra, och vi planerar att publicera den på vår webbplats inom kort.

4. Bara en detalj: "civilsamhället" och "omgivande samhälle" är inte samma sak.

5. Tack för en bra rapport och dialog. Det som möjligen saknas är perspektivet att samverkan är en hävstång för god kvalitet i forskning och utbildning inom många ämnesområden, särskilt i tillämpade ämnen. Meritvärderingen handlar då mer om effekter / nyttiggörande av samverkan än om samverkan i sig.

6. Jag tänker att det faktiskt finns på kompetensråd och forum på olika nivåer (nationell, regional och lokal) tänker då specifikt utifrån vård och skolområdet. Frågan är hur dessa råd och arbetet kommer ut i verksamheterna?

7. Apropå begreppet samverkan så innehåller min egen cykliska modell delar som samhörighet, samröre, samspråk, samtal, samarbete, samordning, samverkan - och samhörighet.