Ungdomar som studerar för att det är roligt tar sig snabbast till högskolan
Det går snabbare för gymnasieungdomar att göra övergången till högskolestudier om den främsta motivationen till att studera är att det är roligt. Ungdomarna vet också i stor utsträckning vilka lärosäten och utbildningar de ska söka redan i gymnasiet. Det visar en ny myndighetsgemensam rapport.
Hösten 2019 deltog gymnasieungdomar i en enkät om sina studieplaner och nu har vi följt upp deras val. Ett av resultaten är att övergången till högskolestudier går snabbare bland de ungdomar som ville studera vidare för att det är roligt, jämfört med andra anledningar. Exempelvis för att få högre lön. Även de ungdomar som ville studera vidare för att få ett intressantare jobb hade en något snabbare övergång.
– Det kan bero på högre studiemotivation, men också att de som vill få högre lön är mer selektiva i sitt sökande och är mer intresserade av utbildningar det är svårt att komma in på, säger Erik Dahl, utredare på UKÄ.
Vi har även följt upp om ungdomarna sökt sitt planerade lärosäte och utbildning. Bland ungdomarna som angett ett planerat lärosäte sökte tre av fyra också till det lärosätet. Ungefär två tredjedelar hade sökt till minst en kurs eller ett program som omfattas av utbildningen de uttryckte intresse för i enkäten. Utbildningarna där störst andel följde sina studieplaner var språk, ekonomi, teknik och juridik.
Intresse för studier viktigt för breddad rekrytering
Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar val av gymnasieprogram och intresse för vidare studier. Ungdomar som har föräldrar med eftergymnasial utbildning läser högskoleförberedande program på gymnasiet i högre utsträckning, och är mer intresserade av att läsa vidare, än de vars föräldrar saknar vidare utbildning. Däremot ser vi att för ungdomar som både läser ett högskoleförberedande program och uttrycker ett intresse för vidare studier blir skillnaden i övergången till högskolan utifrån föräldrarnas utbildningsnivå liten.
Om rapporten
UKÄ har tillsammans med CSN, UHR och SCB tagit fram en myndighetsgemensam rapport om gymnasieungdomars tankar och planer om högskolestudier. Vi har undersökt utfallet tre år efter avslutade gymnasiestudier för att bland annat se hur val av utbildning och lärosäte hängde samman med de planer och tankar ungdomarna hade sitt sista år på gymnasiet. Rapporten baseras på en enkätundersökning som genomförts av SCB och besvarades under hösten 2019 av ungdomar som gick sista året på gymnasiet.
Rapporten är den tredje och sista i en serie där myndigheterna följt upp de gymnasieungdomar som hösten 2019 deltog i enkäten om deras framtida studieplaner. De två första rapporterna i serien går att ladda ner från UHR:s webbplats:
Sidan uppdaterades den 10 oktober 2024