Tre av tio högskolenybörjare har utländsk bakgrund
Läsåret 2022/23 hade 30 procent av högskolenybörjarna utländsk bakgrund, exklusive inresande studenter. Andelen har ökat med 11 procentenheter de senaste tio läsåren. Det har också skett en ökning av andelen med utländsk bakgrund i befolkningen som helhet under den här perioden.
Det skiljer sig samtidigt mycket åt mellan olika program. Receptarieutbildningen och tandhygienistutbildningen är de två yrkesexamensprogram som har högst andel nybörjare med utländsk bakgrund, 89 respektive 87 procent hade det. Motsvarande finns det också ett flertal yrkesexamensprogram där andelen högskolenybörjare med svensk bakgrund är ovanligt hög. Andelen med svensk bakgrund var högst på officersprogrammet, 97 procent.
Högst övergång till högskolan bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar
Bland personer födda 1997 hade 44 procent påbörjat en högskoleutbildning senast vid 25 års ålder. Övergången till högskolestudier är högst bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 52 procent. Bland de som invandrat före 7 års ålder var andelen 49 procent och bland de med svensk bakgrund hade 46 procent påbörjat högskolestudier senast vid 25 års ålder. Lägst övergång till högskolan är det bland utrikes födda som invandrat vid 7 års ålder eller senare. I den gruppen hade 27 procent av personer födda 1997 påbörjat en högskoleutbildning senast vid 25 års ålder.
I alla grupper är övergången till högskolan högre bland kvinnor än män. De som påbörjar studier i högst grad är kvinnor som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar – bland dem påbörjade 62 procent en högskoleutbildning.
Majoriteten av de utrikes födda doktorandnybörjarna invandrade till Sverige efter 18 års ålder
Av de 1 760 doktorandnybörjarna läsåret 2022/23 hade 520 utländsk bakgrund och 1 240 svensk bakgrund. Av dem med utländsk bakgrund var 100 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 420 var utrikes födda. Majoriteten, 79 procent, av de utrikes födda nybörjarna hade invandrat till Sverige efter 18 års ålder.
Drygt hälften av doktoranderna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa. Bland de utrikes födda nybörjarna var Tyskland och Iran de vanligaste födelseländerna, 8 procent av nybörjarna var födda i Tyskland och 6 procent i Iran.
Definition av svensk och utländsk bakgrund
Med svensk bakgrund avses personer födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I båda grupperna ska personerna vara folkbokförda i Sverige, det vill säga inresande studenter ingår inte.
Definition av högskolenybörjare
Med högskolenybörjare avses en person som för första gången är registrerad, med en aktivitet på minst en procent i, högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i Sverige.
Definition av doktorandnybörjare
Med doktorandnybörjare avses en person som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på forskarnivå i Sverige.
Det statistiska meddelandet innehåller mer beskrivande information om den officiella statistik som publicerades i mars i år. Det var statistik om antal studenter och doktorander efter svensk och utländsk bakgrund och andel studenter och doktorander med respektive bakgrund på olika lärosäten. I det statistiska meddelandet finns dessutom beskrivande information om andel med svensk och utländsk bakgrund bland högskolenybörjare efter bland annat universitet/högskola, studieinriktning, födelseland och ålder samt hur stor andel som påbörjar högskolestudier i olika grupper och årskullar. Du hittar den tidigare publicerade officiella statistiken på SCB:s webbplats.
Sidan publicerades den 28 maj 2024