Nya kunskapsunderlag om forskarkarriären och kompetensförsörjningen till högskolan
Idag redovisar vi flera regeringsuppdrag som myndigheten fått med utgångspunkt i den forskningspolitiska propositionen 2020. Rapporterna behandlar olika aspekter av forskarkarriären och högskolans kompetensförsörjning. Vi ser att de blir viktiga kunskapsunderlag till regeringens arbete med den forsknings- och innovationspolitiska propositionen 2024.
I den forskningspolitiska propositionen 2020 står att villkoren för en forskarkarriär i högskolan ska vara goda. Bland annat har regeringen ambitionen att minska andelen visstidsanställningar för att skapa tryggare arbetsvillkor. I vår rapport om tidsbegränsade anställningar ser vi att de nya reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) kan ha bidragit till en sådan utveckling. Under 2017–2021 ser vi att andelen visstidsanställningar enligt LAS ökade svagt, men efter att de nya reglerna infördes ser vi att andelen minskade 2022. Istället ökade andelen med andra typer av tidsbegränsade anställningar.
Läs rapporten Tidsbegränsade anställningar i högskolan. Pdf, 732 kB.
Ta del av tabellunderlaget till rapporten Tidsbegränsade anställningar i högskolan. Excel, 161 kB.
I en annan rapport har vi följt upp forskares mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. I den forskningspolitiska propositionen 2020 förespråkade regeringen ökad mobilitet för att främja hög kvalitet i utbildning och forskning. Våra resultat pekar mot att mobiliteten snarare minskat något under den senaste tioårsperioden. En något mindre del av forskarna rekryterades till högskolan från andra sektorer 2021 jämfört med 2013. Det har också blivit mindre vanligt att forskare i högskolan har uppdrag utanför sektorn. Andelen adjungerade forskare och andelen som lämnar högskolan för arbete i någon annan sektor har däremot varit relativt konstant under perioden.
Läs rapporten Mobilitet mellan högskolan och andra sektorer. Pdf, 555 kB.
Kvinnor och mäns möjligheter att göra karriär inom högskolan är en annan aspekt som berörs i kunskapsunderlaget. I vår rapport om målen för könsfördelningen bland nyrekryterade professorer visar vi att endast 2 av 33 lärosäten når sina mål för den tidsperiod vi har kunna följa. UKÄ noterar också en möjlig avmattning i trenden mot en högre andel kvinnor bland nyrekryterade professorer, vilket blir viktigt att följa framöver. I samma rapport följer vi även upp lärosätenas mål för andelen biträdande lektorer av den forskande och undervisande personalen. Där ser vi att bara 2 av 15 lärosäten uppnår de mål som regeringen har satt, under de två år vi har kunnat följa upp.
UKÄ har också följt upp dimensioneringen av forskarutbildningen, som spelar en viktig roll för kompetensförsörjningen inom högskolesektorn och andra delar av arbetsmarknaden. Vi ser att forskarutbildningens omfattning har varit relativt oförändrad under den senaste tioårsperioden. Dimensioneringen av utbildning på forskarnivå blir till stor del ett resultat av tillgängliga resurser och av kostnaderna för doktorandernas studiefinansiering. Vi ser också att förändringar av regelverket för doktorandernas försörjning har haft påverkan på antalet nybörjare.
I slutrapporten för uppdraget lyfter vi bland annat fram att det är en låg andel av den svenska befolkningen som påbörjar en forskarutbildning. Vi betonar att det är viktigt att forskarutbildningen är attraktiv på arbetsmarknaden, vilket är en förutsättning för att flera studenter ska söka sig till en forskarutbildning. Vi ser också att antalet utländska doktorandnybörjare är fortsatt högt och betonar vikten av att de utländska doktorander som tar examen får stanna i Sverige.
Läs rapporten Dimensionering av utbildning på forskarnivå. Pdf, 483 kB.
Ta del av tabellunderlaget till rapporten Dimensionering av utbildning på forskarnivå. Excel, 98 kB.
Läs rapporten Regelverkets påverkan på antalet nybörjare på forskarnivå 1990–2022. Pdf, 746 kB.
På några områden inom forskarutbildningen lyfter vi specifikt fram att det behövs insatser. Sedan tidigare vet vi att det finns en brist på forskarutbildade lärare inom flera hälso- och sjukvårdsutbildningar samt lärarutbildningar. I en rapport har vi utforskat möjligheten att med hjälp av statistik kvantifiera den bristen, vilket dock visat sig svårt att göra. Utifrån vår samlade kunskap bedömer UKÄ ändå att det behövs insatser, såsom en långsiktig finansiering av forskarskolor inom dessa områden.
Sidan uppdaterades den 7 oktober 2024