Det går bra för lärosätena i lärosätesgranskningarna – men gemensamma utmaningar finns
En ny rapport från UKÄ ger en överblick över hur det har gått för lärosätena i alla granskningar som gjorts de senaste sex åren. Generellt har det gått bra för lärosätena i UKÄ:s lärosätesgranskningar – men det finns gemensamma utvecklingsområden.
– Totalt gjordes 42 lärosätesgranskningar och av dessa fick de flesta lärosäten, 29 stycken godkänt med förbehåll. Endast 4 lärosäten fick omdömet ifrågasatt kvalitetssäkringsarbete, berättar Stella Annani, utredare på UKÄ och en av projektledarna för rapporten ”Bokslut över ett system - Sammanfattande analys av det nationella kvalitetssäkringssystemet 2017–2022”.
De lärosäten som fått omdömet godkänt med förbehåll eller ifrågasatt kvalitetssäkringsarbete har i många fall gemensamma utmaningar.
– Framför allt handlar det om att lärosätena behöver förbättra sitt arbete med kontinuerlig uppföljning, där kursutvärderingar ingår, och även så kallade periodiska granskningar, säger Åsa Johnson, utredare på UKÄ och projektledare för rapporten.
Gemensamma utmaningar för examenstillståndsprövningar och utbildningsutvärderingar av yrkesexamina
Totalt gjordes 85 examenstillståndsprövningar och 225 utbildningsutvärderingar av yrkesexamina på grund- och avancerad nivå. De examenstillståndsprövningar som UKÄ genomförde hade också gemensamma utvecklingsområden. Det syntes inte minst i att det vanligaste skälet till avslag på ansökningar om examenstillstånd var säkerställande av examensmålen och lärarresurser vanliga brister. Detta utvecklingsområde gällde även för utbildningsutvärderingarna på grundnivå och avancerad nivå.
Mer spridda resultat i granskningar av forskarutbildningar
På forskarnivå utvärderades 153 forskarutbildningar, och av dem fick totalt 39 stycken omdömet ifrågasatt kvalitet.
– Här var resultaten mer disparata, det vill säga de utvecklingsområden som UKÄ:s bedömargrupper kunde se varierade mellan forskarutbildningsämnena. Det var en skillnad mot de utvärderade yrkesutbildningarna på grundnivå och avancerad nivå, som många gånger hade gemensamma utmaningar, berättar Åsa Johnson.
Samtidigt kunde några tendenser ses i granskningarna av forskarutbildningar. Det handlade framför allt om att små utbildningsmiljöer där kursutbudet är litet och det är brist på handledare var överrepresenterade bland ifrågasatta utbildningar.
Uppföljningarna av både lärosätesgranskningar och utbildningsutvärderingar visar att bristerna i de allra flesta fallen åtgärdas.
Så gick det i den nya kvalitetssäkringen av forskningen
Sedan 2017 har UKÄ i uppdrag att kvalitetssäkra lärosätenas hela verksamhet, alltså inte bara utbildning. Under perioden 2017–2022 hann UKÄ med en pilot och en ordinarie granskning.
– Granskningarna visade att de flesta lärosäten hade ett väl fungerande system för kvalitetssäkring av forskning, trots att detta var ett nytt krav. De följer kontinuerligt upp, analyserar och använder relevant information för att säkerställa hög kvalitet och relevans i forskningen. Dessutom arbetar alla lärosäten systematiskt med att främja god forskningssed och motverka oredlighet, säger Stella Annani.
UKÄ:s granskningar ska bli ännu bättre – och mindre resurskrävande
Externa utvärderingar har bekräftat att det nationella kvalitetssäkringssystemet spelar en viktig roll för att främja kvalitet i utbildningen.
– Samtidigt har vi sett att vissa lärosäten som har fått godkänt kvalitetssäkringsarbete, ändå har ifrågasatts när det gäller kvaliteten på vissa av sina utbildningar. Det gör att vi rapportförfattare ställer oss frågan: är systemet tillräckligt skarpt och träffsäkert?, säger Stella Annani.
Just dessa frågor arbetar UKÄ med i den metodutveckling som nu pågår, med målet att kommande granskningar ska bli mer träffsäkra, flexibla och mindre betungande för lärosätena, bedömarna och UKÄ.
Sidan uppdaterades den 5 september 2023