Cykeln för det nationella kvalitetssäkringssystemet 2017-2022 är klar. Det sista beslutet är taget i den sista omgången av lärosätesgranskningarna.

Sex lärosäten har ingått i omgången:

• Blekinge tekniska högskola
• Karlstad universitet
• Linnéuniversitetet
• Luleå tekniska universitet
• Mittuniversitetet
• Örebro universitet.

Alla, utom Linnéuniversitetet, har granskats på både utbildning och forskning. Linnéuniversitetet blev godkända på sitt kvalitetssäkringsarbete för utbildning och Örebro universitet på sitt kvalitetssäkringsarbete avseende forskning. I de resterande fallen blev omdömet godkänt kvalitetssäkringsarbete med förbehåll.

Forskningens kvalitetssäkring

– Trots att uppbyggnaden av kvalitetssäkringsarbetet för forskning är ett nytt moment för lärosätena har majoriteten av dem ett i huvudsak väl fungerande kvalitetssystem för forskning, säger Viveka Persson, gruppchef på UKÄ.

– Majoriteten av lärosätena säkerställer att de löpande följer upp, analyserar och använder information med bäring på forskningens kvalitet och relevans. Alla lärosäten arbetar också systematiskt med att främja god forskningssed samt förebygga och hantera oredlighet i forskning, fortsätter Viveka Persson.

Två av lärosätena, Karlstad universitet och Luleå tekniska universitet behöver utveckla de återkommande kollegiala granskningarna så att kvalitetssystemet i sin helhet har tillräcklig skärpa och kan bidra till kvalitetsutveckling av forskningen. Blekinge Tekniska Högskola och Luleå Tekniska universitet behöver utveckla sitt arbete med kompetensförsörjning och karriärvägar för att skapa bättre förutsättningar för forskarna.

Förbättringsarbete för utbildningens kvalitetssäkring

När det gäller utbildningsdelen så är det en styrka att majoriteten av lärosätena genomför periodiska granskningar på 6-årsbasis. Utifrån dessa vidtar de sedan åtgärder som krävs för att förbättra och utveckla utbildningarna. Däremot behöver två av lärosätena, Karlstad universitet och Mittuniversitetet utveckla sitt kontinuerliga uppföljningsarbete.

Majoriteten av lärosätena får underkänt på sitt arbete med studentperspektivet. I många fall har problemen varit kända på lärosätena. Det handlar oftast om brister i student- och doktorandrepresentationen vid lärosätet. Språkfrågan för icke-svensktalande doktorander är också ett utvecklingsområde. Därtill finns det brister i genomförande, svarsfrekvens och återkoppling av olika enkäter och kursvärderingar riktade till studenter.

Granskning med samordningsvinster

– Det faktum att fem av sex lärosäten har granskats för både forskning och utbildning har bidragit med erfarenheter som vi nu förvaltar i metodutvecklingsarbetet. Vi har följt upp vad lärosätena och bedömarna som deltog har sett för fördelar och nackdelar med samtidig granskning. Under granskningsprocessen har vi också haft kontinuerlig uppföljning av det interna arbetet på UKÄ, säger Viveka Persson.

– Vi kan konstatera att samtidig granskning innebär hög arbetsbelastning för bedömarna, lärosätena och för UKÄ. Samtidigt har vi sett att både lärosäten och bedömargrupper ser en del samordningsvinster, fortsätter Viveka Persson.

En fråga där meningarna går isär både bland bedömare och bland lärosäten är om en fortsatt samtidig granskning av både utbildning och forskning också bör innebära en integrerad granskning.

– Det finns argument både för och emot och vi går nu igenom dessa argument för att kunna närma oss ett beslut, säger Katarina Nordström, utredare på UKÄ.

– Under granskningsomgången har vi prövat de revideringar av bedömningsgrunderna för kvalitetssäkring forskning som gjordes efter piloten. Bedömningsgrunderna upplevs fortsatt som något komplexa och omfattande men när det gäller överlapp mellan bedömningsgrunderna är vi på rätt väg! En ny vägledning för lärosätesgranskningarna beräknas vara klar i slutet av augusti, avslutar Katarina Nordström.