Kostnaderna vid svenska universitet och högskolor ökade under 2022. Det visar ny officiell statistik från Universitetskanslersämbetet, UKÄ. Kostnadsökningen var 5 procent och är därmed något högre än vanligt. Samtidigt ökade intäkterna, och sammantaget gjorde högskolan som helhet ett positivt ekonomiskt resultat.

– Ökningen berodde först och främst på att driftkostnaderna ökade med sammanlagt 1,9 miljarder kronor jämfört med året innan. Detta efter att driftskostnaderna tidigare minskade under pandemin, till följd av att resandet och konferensdeltagande minskade drastiskt då, säger Martin Löwing Jensen, utredare på UKÄ.

Jämfört med 2019 – det sista året innan pandemin bröt ut – är de övriga driftkostnaderna nu 0,6 miljarder kronor högre. Även de andra kostnadsslagen ökade jämfört med år 2021.

Totalt ökade kostnaderna med fem procent

Lärosätenas samlade kostnader var totalt 84,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på fem procent eller 3,9 miljarder kronor i löpande priser. Under den senaste tioårsperioden har den genomsnittliga ökningen per år varit tre procent, vilket betyder att takten som kostnaderna ökade med under 2022 var högre än normalt.

De samlade intäkterna ökade också, men inte i samma takt som kostnaderna. Sammantaget uppgick intäkterna till 84,8 miljarder kronor, vilket innebär en ökning med 3 procent eller 2,2 miljarder kronor i löpande priser. Ökningen var framförallt en följd av ökade intäkter av bidrag inom forskningsverksamheten. Intäkterna av anslag var däremot i princip oförändrade jämfört med året innan. Detta berodde till stor del på en kraftig underproduktion inom utbildningsverksamheten.

– Sammantaget gjorde högskolan ett positivt ekonomiskt resultat om 0,6 miljarder kronor. Detta berodde på ett överskott inom forskningsverksamheten, säger Martin Löwing Jensen

Du kan själv enkelt utforska och fördjupa dig i uppgifter om den svenska högskolan i UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror.