Från fasta granskningscykler till kontinuerlig utveckling – så utvecklas metoden i UKÄ:s granskningar
Fram tills nu har UKÄ arbetat med granskningar av utbildningar i så kallade cykler på flera år. Inför varje cykel har UKÄ haft fasta planer för vilka utbildningsutvärderingar som myndigheten ska göra, och på vilket sätt de ska genomföras.
När Karin Järplid slutar efter 25 år på UKÄ, gör hon det samtidigt som UKÄ fattar sitt sista beslut i en cykel – och börjar med ett nytt arbetssätt.
%20Karinliten.jpg)
Karin Järplid. Foto: Karl Edqvist
UKÄ har fyra så kallade komponenter i sina granskningar – utbildningsutvärderingar, examenstillståndsprövningar, tematiska utvärderingar och lärosätesgranskningar.
När UKÄ nu utvecklar och förfinar sättet att granska, handlar det framförallt om att fortlöpande arbeta med att göra granskningarna mer träffsäkra, minska graden av överlappningar i granskningarna och göra dem mer flexibla i förhållande till lärosätena.
– Genom att utveckla vårt arbetssätt bidrar vi till att ge ännu mer valuta för de skattepengar som går till granskningarna genom ökad kvalitet i högre utbildning och forskning, säger Karin Järplid, avgående chef för UKÄ:s utvärderingsavdelning.
Ett viktigt ledord i arbetet är, och har varit, att UKÄ:s granskningar ska vara dialogbaserade.
– Våra granskningar ska fungera som utvecklingsagendor för lärosätena. För att de ska kunna göra det behöver UKÄ ha en bra dialog med de vi granskar, säger Karin Järplid.
Hur påverkar det utvecklade arbetssättet lärosätena?
– Vi behöver ta fram en systematik i hur vi arbetar som är känd och transparent för dem vi granskar. Under det här året kommer vi jobba fram en sådan, så att vi kan kombinera förutsägbarhet för lärosätena med flexibilitet och utveckling, säger Karin Järplid.
UKÄ:s granskningar utgår sedan 2017 ifrån en modell med ledorden granskning för utveckling. Myndigheten ska i varje granskning granska det som är relevant och i störst behov av utveckling.
– I granskningarna tittar UKÄ både på faktorer som utbildningsnivå hos lärarna och kvaliteten på studenternas uppsatser, samt lärosätenas egna arbete med kvalitetssäkring, berättar Karin Järplid.
Internationalisering röd tråd i karriären på UKÄ
Karin Järplid började på UKÄ och dess föregångare Högskoleverket för ungefär 25 år sedan, efter ekonomstudier med fransk och internationell inriktning vid Södertörns högskola. Nästa steg i arbetslivet blir en tjänst på Linnéuniversitetet, som chef för ledningskansliet.
När hon nu sammanfattar sin karriär på UKÄ – som gått via roller som utredare, enhetschef och biträdande avdelningschef till avdelningschef, är det ett par saker som framträder som särskilt roliga och viktiga.
– Med stöd från tidigare generaldirektör Anders Söderholm var jag och mina medarbetare med och byggde upp den interna organisationen och dialogen med våra intressenter med sikte på att våra granskningar ska bidra till utveckling. Det är roligt att se resultatet av det arbetet nu, säger hon.
Dessutom har språk och internationella kontakter varit som en röd tråd i hennes liv. Det började som ett personligt intresse redan när hon som barn fick brevvänner över hela världen. Därefter har hon bott i Frankrike i perioder, och under Bolognareformen på 00-talet – då Europa blev ett sammanhållet område för högre utbildning – jobbade hon också som Bologna-expert.
– Jag har haft förmånen att under många år representera myndigheten internationellt, även innan jag blev chef. Sverige har en lång tradition av att kvalitetsgranska högre utbildning, inklusive forskarutbildningar, vilket inte är så vanligt i europeiska sammanhang. Det gör att UKÄ kan bidra med kunskap, säger Karin Järplid.
Sidan uppdaterades den 16 oktober 2023