Högskolenybörjare och doktorandnybörjare 2021/22 efter föräldrarnas utbildningsnivå: Vid 25 års ålder hade 45 procent av årskullen födda 1997 påbörjat högskolestudier. Andelen som påbörjat högskoleutbildning ökar med föräldrarnas utbildningsnivå.

Allra vanligast var det att börja i högskolan bland dem med forskarutbildade föräldrar, 81 procent, medan 24 procent av dem med föräldrar med förgymnasial utbildning hade börjat i högskolan. Mönstret att det är vanligare att påbörja högskoleutbildning ju högre utbildning föräldrarna har gäller för såväl kvinnor som män. Det är dock genomgående en högre andel kvinnor än män som börjar studera. I årskullen födda 1997 i gruppen med föräldrar som hade en treårig gymnasial utbildning var det till exempel 45 procent av kvinnorna och 26 procent av männen som hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. 

Sett till den sociala sammansättningen bland samtliga högskolenybörjare läsåret 2021/22 hade 45 procent högutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med minst en treårig eftergymnasial utbildning, och 20 procent hade lågutbildade föräldrar, det vill säga föräldrar med högst en tvåårig gymnasial utbildning. Jämfört med hur den sociala sammansättningen ser ut i befolkningen är det en större andel av högskolenybörjarna som har högutbildade föräldrar och en mindre andel som har lågutbildade föräldrar.

Den sociala snedrekryteringen till studier på forskarnivå uppvisar samma mönster som på grund- och avancerad nivå – det är vanligare med högutbildade föräldrar bland doktorander än i befolkningen i stort. Av doktorandnybörjarna läsåret 2021/22 hade 61 procent högutbildade föräldrar. På Kungliga Tekniska högskolan var andelen doktorander med högutbildade föräldrar störst, 70 procent.