Ny officiell statistik från Universitetskanslersämbetet visar att både intäkter och kostnader ökade vid svenska universitet och högskolor under år 2021. De samlade intäkterna uppgick till 82,6 miljarder kronor under året. Kostnaderna uppgick till sammanlagt 80,3 miljarder kronor.

Under året ökade intäkterna till svenska lärosäten med totalt 4,1 miljarder kronor i löpande priser jämfört med året innan. Framförallt var det anslagsintäkterna som ökade. Totalt ökade dessa med 3,1 miljarder kronor, varav två tredjedelar gällde anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå och en tredjedel gällde forskning och utbildning på forskarnivå.

Intäkterna av bidrag ökade under året med sammanlagt 0,4 miljarder kronor i löpande priser. Inom forskning och utbildning på forskarnivå ökade bidragsintäkterna betydligt, samtidigt som de minskade inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Bidragsintäkternas utveckling, både inom forsknings- och utbildningsverksamheten, beror till stor del på förändringar i de medel (som i all väsentlighet är att betraktas som anslag) som regeringen tillför lärosätena via Kammarkollegiet.

Även intäkterna av från avgifter och från uppdragsverksamheten ökade, sammantaget med 0,5 miljarder kronor i löpande priser. Under året innan minskade intäkterna från uppdragsverksamheten, framförallt på utbildningssidan, vilket sågs som en effekt av pandemin.

Lärosätenas samlade kostnader var totalt 80,3 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning på 2,3 miljarder kronor i löpande priser. Ökningen berodde nästan uteslutande på ökade personalkostnader. Av Universitetskanslersämbetets analys av lärosätenas årsredovisningar framgår att lärosätena rapporterar att antalet anställda blivit fler under året, samt att kostnaderna för löner och pensioner ökat. Ökningen syntes i såväl utbildnings- som forskningsverksamheten.

Du kan själv enkelt utforska och fördjupa dig i uppgifter om den svenska högskolan i UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror.