Hur utvecklas den digitala spetskompetensen i Sverige fram till 2035? Den frågan är tänkt att besvaras inom ett nytt spännande delprojekt som inletts inom regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av digital spetskompetens, som UKÄ har ihop med Tillväxtverket.

Fyra framstående forskare är knutna till delprojektet som syftar till att ge beslutsfattare och intressenter underlag att förstå utvecklingstendenser för utbud och efterfrågan på digital spetskompetens fram till år 2035.

– Vi tror att utbud och efterfrågan av spetskompetens kan matchas på ett bättre sätt i framtiden. Centralt för detta är att beslutsfattare och berörda aktörer har verktyg för att förstå och förutse kompetensutvecklingen på kort och lång sikt, säger Josef Lannemyr, projektledare på Tillväxtverket.

– Delprojektet som nu startats handlar om att beskriva utvecklingen utifrån ett längre tidsperspektiv. Analysen ska kunna användas som ett underlag för planering av framtida utbildningar och besvara frågan om vilka typer av kompetenser som kommer efterfrågas och hur utbildningsutbudet kan utvecklas och anpassas för att motsvara efterfrågan, säger Jonas Öhlin, projektledare på UKÄ.

Forskningsprojektet pågår under våren 2022 och leds av Fredrik Heintz som är professor i datavetenskap vid Linköpings universitet där han forskar om artificiell intelligens (AI). I teamet ingår även Jan Gulliksen (KTH), Amy Loutfi (Örebro Universitet), samt Anna Foka (Uppsala Universitet). Slutresultaten kommer presenteras på en konferens i juni.

Projektledaren Fredrik Heintz berättar om uppdraget:

– Vårt projekt handlar om att göra en framtidsanalys av tillgång och efterfrågan på kompetens utifrån en trendanalys kombinerat med en analys av större policybeslut som skulle kunna tas. Målet är att konkretisera några möjliga utvecklingar och hur vi skulle kunna säkerställa tillgången till den kompetens Sverige behöver på lite längre sikt.

Kan du redan nu berätta lite om vilka resultat ni förväntar er att uppnå?

– Även om den tekniska utvecklingen går väldigt fort tar det lång tid innan ändringar i utbildningssystemet får genomslag. Därför är det viktigt att ha ett långsiktigt perspektiv på 10-20 år in i framtiden när man fattar större policybeslut. Vi hoppas kunna föreslå och motivera några sådana policybeslut som borde tas nu, för att säkerställa att vi har den kompetens vi behöver om 10-20 år. En sak är säker, vi kan inte fortsätta som vi gör idag.

Har du några dina spontana tankar kring att vara en del av regeringsuppdraget Kompetensförsörjning av digital spetskompetens?

– Jag tycker det är extremt viktigt uppdrag då Sverige är en kunskapsnation som är beroende av hög och relevant kompetens hos befolkningen. Det är därför en stor ära för oss att få detta viktiga uppdrag, berättar Fredrik Heintz.

Olika framtidsscenarier ska tas fram

En av uppgifterna i delprojektet att ta fram framtidsscenarier på hur den framtida tillgången på digital spetskompetens kan se ut beroende på vilka policybeslut som tas samt hur trenderna utvecklar sig. Ett scenario kommer vara att fortsätta som idag. Syftet är att ge beslutsfattare och intressenter underlag att förstå utvecklingstendenser för utbud och efterfrågan på digital spetskompetens.

– Vi kommer ta fram scenarierna utifrån tre analyser. Den första är en SWOT-analys som ger en nulägesbeskrivning utifrån styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Den andra är en trendanalys över de större trenderna vi ser idag och hur de kan tänkas utvecklas. Den tredje är en analys över större policybeslut som skulle kunna tas. Scenarierna kommer skapas genom att kombinera trender och policybeslut och sedan analyseras. För att ta fram dessa analyser kommer vi bland annat ha en workshop med experter och beslutsfattare från olika områden, förklarar Fredrik Heintz.

Regeringsuppdraget som startade 2019 är nu inne på sista året och kommer slutrapporteras 31 oktober. Vad tror och hoppas du att regeringsuppdraget i stort kommer mynna ut i?

– Jag hoppas att vi kan få till de strukturella förändringar som krävs för att ta ett stort kliv nationellt vad gäller digital spetskompetens. Vi ser att behoven är väldigt stora då alla verksamheter idag bygger på digitala lösningar av olika slag. Jag tror dessutom att om vi kan leva upp till förväntningarna så kan vi attrahera både duktiga individer och spännande företag till Sverige, vilket skulle höja kompetensen ytterligare. Vi behöver få till en positiv spiral, säger Fredrik Heintz.