Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Kvalitet, relevans och effektivitet!

Svenskt Näringsliv har i dagarna släppt en rapport som har ett kritiskt granskande öga när man jämför Sverige med ett urval av andra länder och konstaterar att arbetslösheten bland akademiker är högre, lönepremien för högre utbildning lägre, arbetsmarknadskopplingen svagare och examensfrekvensen lägre. Det är alltid svårt att på ett enkelt sätt jämföra länder. Det är lätt att det blir lite av äpplen och päron. Studieorganisationen ser olika ut, systemen är binära i en del av jämförelseländera på ett tydligare sätt än i Sverige, finansieringen av välfärden ser olika ut och påverkar förväntad löneutveckling, forskningsanknytningen är organiserad på olika sätt med mera. Men oaktat detta finns det förstås viktiga jämförelsepunkter som kan vara utgångspunkt för diskussion om hur det svenska systemet fungerar.

I rapporten föreslås reformering av resurstilldelningssystemet, införandet av en samverkansbonus och insatser för att stimulera ett utbud för livslångt lärande. Ofta är policyförslag utformade så att de riktar sig till samtliga lärosäten och styr med för riket gemensamma mekanismer. Jag tror det vore intressant att vid sidan om sådana reformer också ta upp frågan om hur man kan göra styrningen mer varierad och kopplad till varje enskilt lärosätes bidrag för att möta samhällsutmaningarna. Olika profil, olika inriktning i verksamheten, olika utbildningsportföljer och olika omvärldsrelationer borde göra det möjligt att fördela ansvaret på ett sätt som tar tillvara de unika förutsättningarna som varje lärosäte har.

Jag tänker ofta på ett citat från en tidigare VD för KK-stiftelsen: ”Sveriges problem är inte att det finns för många lärosäten. Problemet är att det finns för många likadana lärosäten.” Jag inser att det finns stora utmaningar med reformering av styrningen som utgår från lärosätenas unika karaktär, något som för övrigt formulerades i den så kallade Strut-utredningen för några år sedan, men hellre en sådan utveckling än nya försök att på nationell nivå och med nationella planeringsmekanismer ta över det ansvar som varje lärosäte har för sin verksamhet.

En annan fråga som är av intresse när det gäller att försöka stärka kompetensförsörjning är förstås arbetslivets delaktighet i utbildnings- och forskningsmiljöerna. Det handlar både om delaktighet i utbildningarna ”här och nu”, det vill säga via praktikplatser, delaktighet i lab-miljöer, sommarjobb, gästföreläsningar, levande case, ex-jobb med mera, och delaktighet i formuleringen av framtida behov, till exempel genom att dela forskningsintensiva miljöer, finansiering av forskning, industridoktorander och analyser av framtida kompetensbehov.

Det görs mycket på det området men det är ofta en komplikation att varken näringsliv eller offentlig sektor är entydiga i sina formuleringar av behov eller framtida utvecklingsmöjligheter. Oavsett hur kontakterna och samarbetet ser ut så finns det delar av arbetslivet som lämnas utanför och det kan dessutom vara svårt att hitta hållbara ekonomiska lösningar för de samarbeten som man är överens om.

När nu det nya omställningsstudiestödet sjösätts så kan det kanske vara en möjlighet att skapa nya samverkans- och utvecklingsmöjligheter. Det blir åtminstone, på kort sikt, nya behov av kompetensutveckling som åtminstone till viss del kommer att behöva tillgodoses av högskolan. Formerna för detta kommer säkerligen att behöva utvecklas både vad gäller innehåll och utbildningarnas struktur och distribution.

På lång sikt så kan det livslånga lärandet kanske få ett ordentligt fäste i den högre utbildningen. Inte så att det inte görs idag, tvärtom, men den strategiska betydelsen av engagemanget i högre utbildning kan kanske befästas och också innebära att vi inom hela högskolesystemet ser nya möjligheter att kombinera instegsutbildningar i början av arbetslivet med strukturerade omställnings- och utvecklingsutbildningar för yrkesverksamma senare i livet.

Läs Svenskt Näringslivs rapport.

UKÄ har i veckan publicerat årets årsrapport där man kan fördjupa sig i en mängd frågor som berör resonemangen ovan och också hitta en del internationella jämförelser.

Läs årsrapporten.

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2022-06-15

Uppdaterad: 2022-06-15