Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Anställningar, meritering och karriär

Anställningarna inom högskolan är ett område som tilldrar sig ett stort intresse. Av förklarliga skäl. Karriärvägen från doktorand till professor är för lärare och forskare en central del av yrkesidentiteten. Att gå framåt, genom olika anställningar, är också förknippad med erkännanden av meriter och framgång i yrket och likaså en markör för möjligheter att erhålla extern finansiering eller för att etablera olika typer av samarbeten.

Doktoranderna, som för några decennier sedan fick hanka sig fram på utbildningsbidrag och olika typer av tillfälliga projektmedel, är idag normalt sett anställda under den tid som det vanligen tar att genomgå en forskarutbildning. Lärosätena har idag i stor utsträckning ordnade karriärvägar med vissa steg som hänger samman logiskt medan det för inte alltför länge sedan var mer slumpartat hur möjligheterna till akademisk karriär såg ut. Tillsättningen av professorer som tidigare var en fråga för regeringen att besluta och antalsmässigt reglerad är idag en angelägenhet för det enskilda lärosätet att råda över med utgångspunkt i verksamhetens behov och tillgången till kompetens. Det är idag mer ordning, större trygghet och transparens.

Men, det är klart att det ändå finns frågor som pockar på intresse. Vi har i några nyligen publicerade rapporter belyst både karriärsystemen som byggts upp efter den så kallade autonomireformen för drygt tio år sedan, och förekomsten av staplingar av tidsbegränsade anställningar i högskolan.

Att göra en akademisk karriär är i grunden en elitverksamhet där skicklighet och förmåga är biljetten till nästa steg i karriären. Det innebär i ett traditionellt ”tenure track”-system att flera visstidsanställningar kan avlösa varandra. Doktorandtjänster, post-doc och biträdande lektorat är alla visstidsanställningar som kan leda fram till tillsvidareanställningar som lektor och så småningom professor. Det gör att många i början av sin karriär går igenom perioder av visstidsanställningar. Till det ska läggas visstidsanställningar som har sin grund i LAS och som kan dyka upp i den akademiska karriären mellan de för högskolan särskilda reglerade visstidsanställningarna.

Sammantaget gör det att andelen visstidsanställningar kan bli relativt hög inte minst på grund av att både högskoleförfattningarna och LAS ger sådana möjligheter. Dessutom gäller det, som sagts, särskilt för de som befinner sig i början av karriären. Visstidsanställningar innebär, även om den akademiska karriärvägen är överblickbar, ett visst mått av otrygghet i förhållande till vad som kommer att hända sedan.

Det är i alla fall min uppfattning att det är en självklarhet att den akademiska karriärvägen har denna uppbyggnad där skickligheten i varje steg är utgångspunkt för nästa anställning. Sedan är det en annan sak att alla lärosäten inte har de ekonomiska musklerna för att fullt ut erbjuda en traditionell akademisk karriärstege. Alternativet kan vara att tillsvidareanställa på tjänster med huvudsakligt undervisningsinnehåll där det ekonomiska utrymmet kan vara större eller att visstidsanställa enligt LAS för att begränsa framtida åtaganden.

En komplicerande faktor är den stora andelen externfinansiering, det vill säga konkurrensutsatt finansiering på projekt- och programnivå. Även på ett stort och resursstarkt lärosäte kan det vara svårt att förutse hur de nära 60 procenten konkurrensutsatta medel inom den totala forskningsbudgeten kommer att falla ut mellan olika ämnen eller forskargrupper. Arbetsgivaransvaret och ambitionerna om tydliga karriärsystem och långsiktiga finansieringslösningar kan därför komma i konflikt med mer kortsiktiga projektfinansieringar där förutsättningen för ett hållbart arbetsgivaransvar är mer begränsat. Det är viktigt att påpeka att detta inte är en konsekvens av en viss typ av finansieringsform eller finansiär utan en systemegenskap som uppstår när man lägger samman konsekvenserna av finansieringssystemet i sin helhet.

Debatten om detta lär fortsätta och vi genomför kontinuerligt analyser av detta. Jag nämnde två rapporter inledningsvis och därutöver har vi fler uppdrag inom området som kommer att redovisas framgent och i vår reguljära statistik (som du når via vår statistikdatabas) finns en mängd uppgifter om personalen inom högskolan, bland annat om andelen tidsbegränsat anställda.

Karriärvägar och meriteringssystem i högskolan (uka.se)

Stapling av tidsbegränsade anställningar i högskolan (uka.se)

Statistikdatabasen - Andel med tidsbegränsad anställning 2020 (uka.se)

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2022-04-06

Uppdaterad: 2022-04-06