Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Examenstillstånd - en komponent i kvalitetssäkringssystemet

Universitet är inte en skyddad benämning i Sverige till skillnad mot vad som gäller i en del andra länder, till exempel Norge. Vem som så vill kan med andra ord benämna sin verksamhet som ”universitet” utan att detta strider mot någon lag eller förordning.

Det som däremot är skyddat är examenstillstånden. För att utfärda en examen enligt svensk lag så måste man ha ett tillstånd för detta. Det finns en ordning för vilka utbildningsanordnare som behöver söka ett sådant tillstånd. Till exempel så har universitet en vidsträckt rättighet att själva bestämma vilka examina som man vill utfärda och därmed också för att genomföra de prövningar som kan behövas innan start av nya program. Högskolor har en mer begränsad sådan rättighet medan privata utbildningsanordnare behöver ansöka om tillstånd för var och en av de examina som man vill utfärda.

Det är en ordning som lades fast i samband med högskolereformen 1993. Idag är det UKÄ som är den myndighet som prövar ansökningar om examenstillstånd. För de statliga lärosätena så fattar vi beslut om examenstillstånd ska beviljas och för de enskilda utbildningsanordnarna så lämnar vi vårt ställningstagande till regeringen som sedan fattar beslut om examenstillstånd.

Det är en viktig uppgift för oss att på ett noggrant sätt granska ansökningar om nya examenstillstånd, inte minst mot bakgrund av den stora betydelsen som besluten får för lärosätet och, långsiktigt, för kompetensförsörjningen inom respektive område. Att universitets- och högskolebegreppen inte är skyddade understryker ytterligare betydelsen av examenstillståndsprövningarna.

Vi behandlar allt från en handfull sådana per år till upp emot 25 stycken vissa år. När nya yrkesexamina införs eller när det sker betydande förändringar i examensordningen så kan det bli många ansökningar enskilda år av den anledningen. Det gäller t.ex. tandhygienistexamen och läkarexamen.

Från tid till annan dyker frågan upp om ”vem som helst” ska ha möjlighet att ansöka om examenstillstånd. I någon mening så kan vem som helst ansöka om examenstillstånd och det finns också några enskilda utbildningsanordnare som har examenstillstånd men som normalt sett inte inkluderas i kretsen av högskolor och universitet. De har dock uppfyllt de krav som ställs när det gäller förutsättningarna för att kunna examinera studenterna på den enskilda utbildningen. Även om bedömningen inkluderar delar som har mer med miljön kring utbildningen att göra så är det ingen ”ackreditering” av lärosätet som vi gör.

Det kan man ha synpunkter på. I en nyligen genomförd utredning av SUHF belyser man dessa frågor och ger också förslag på hur vi skulle kunna utveckla formatet för examenstillståndsprövningarna. Till det kan vi nu också lägga en genomgång av de examenstillståndsprövningarna under de senaste åren som vi har gjort och som är en matnyttig läsning om man vill fördjupa sig i just denna komponent inom kvalitetssäkringssystemet. Rapporten ger bland annat underlag för en fördjupad förståelse för vad som brukar vara problematiskt och hur den förlängda prövotiden som infördes för några år sedan har fungerat i praktiken.

I arbetet med att förnya kvalitetssäkringssystemet så ingår också en utveckling av det viktiga arbetet kring examenstillståndsprövningarna och vi kommer att ta fram nya förslag till vägledningar under året. Den intresserade läsaren kan ta del av vår rapport om examenstillståndsprövningar på vår webb

Erfarenheter och slutsatser från examenstillståndsprövningar 2017-2021 | UKÄ - granskar, analyserar och utvecklar högskolor och universitet

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2022-03-29

Uppdaterad: 2022-03-29