Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Samlat eller tudelat anslag

UKÄ publicerar varje år en analys av lärosätenas årsredovisningar. Så även i år. Den finns publicerad och tillgänglig här på vår webbplats.

En central del i den ekonomiska styrningen av högskolor och universitet är uppdelningen av anslaget i en del för utbildning på grund- och avancerad nivå och en annan del för forskning och utbildning på forskarnivå. Huruvida detta är en ändamålsenlig princip har diskuterats under årens lopp och bland annat Strut-utredningen föreslog en övergång till ett samlat anslag så som principen är i bland annat våra nordiska grannländer.

Ett samlat anslag kan givetvis avräknas mot prestationer inom utbildning respektive forskning så som görs idag för utbildning inom ramen för per capita-ersättningen för studenter och ett maximalt takbelopp som kan avräknas mot prestationer inom utbildningsområdet. Man kan också ställa krav på att återredovisningen innehåller uppgifter om utfallet per verksamhetsgren. Poängen med ett samlat anslag är att när resurserna, via olika fördelningsnycklar, är hos lärosätet så kan man där använda dem utan att, som nu, i detalj behöva hålla isär de ekonomiska flödena.

När resurser ansamlas i balansräkningen måste lärosätena ange om källan till de sparade resurserna är forskning eller utbildning och också när de sparade medlen så småningom används se till att de används inom respektive verksamhetsgren. Det tudelade anslaget lever med andra ord kvar även för de resurser som under enskilda år inte används fullt ut utan sparas för kommande år i form av så kallat myndighetskapital.

Man kan på olika grunder vara för och emot denna ordning. De som är för en fortsatt uppdelning av anslaget kan hävda att det är viktigt att resurser inte ”kryper” från utbildning till forskning och därmed riskerar att lämna utbildningen underfinansierad. Eller vice versa. Det kan också vara ändamålsenligt att dela upp anslaget om man från statsmaktens sida vill ha en precision i hur tilldelade resurser används.

Man ska också komma ihåg att den långsiktiga trenden är mot en ökad frihet i anslagsanvändningen. Det är inte så länge sedan forskningsanslaget var uppdelat på vetenskapsområden och går vi ännu längre tillbaka så var också utbildningsanslaget finfördelat på olika användningsområden. Så även om anslaget är tudelat så är det betydligt mindre styrt än vad som var fallet förr.

En strävan efter tillitsbaserad styrning och möjligheten till mer strategisk resursanvändning är argument som brukar användas om man förespråkar ett samlat anslag. Det brukar också hävdas att ett samlat anslag skulle betona att utbildning och forskning hänger intimt samman och att det därför bör vara möjligt att även i ekonomiskt hänseende hålla samman verksamhetsgrenarna. Det är svårt att investera i gemensamma och kompletta akademiska miljöer om anslaget delas upp. Det argumentet förstärks egentligen ännu mer när man talar om myndighetskapitalet, det vill säga att resurser sparade från tidigare år borde kunna användas för forskning och utbildning gemensamt och möjliggöra strategiska satsningar som gynnar både forskning och utbildning eller som bygger på lärosätets strategiska agenda.

Just nu är väl frågan om ett tudelat eller samlat anslag inte högt upp på agendan i högskoledebatten. Men vår årliga analys av lärosätenas årsredovisningar blev i alla fall ett tillfälle när jag fick möjlighet att återigen fundera över denna frågeställning.

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2022-03-25

Uppdaterad: 2022-03-25