Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Peer review – eller inte

Förra veckan arrangerade UKÄ en återföringskonferens för ett antal lärosäten som nyligen gått igenom sin lärosätesgranskning, det vill säga en granskning av deras egna system för kvalitetssäkring av utbildning. Många frågor berördes under diskussionerna, bland annat frågan om nödvändigheten av att ha extern representation i granskningarna inom de lärosätesinterna systemen för utbildningsgranskningar.

Lärosätena har organiserat sina utbildningsgranskningar på lite olika sätt. De flesta engagerar externa bedömare i de egna peer review-system som lärosätet har för att granska sina utbildningar. Det innebär vanligen att man sätter samman en grupp av bedömare som baserat på olika underlag och platsbesök yttrar sig om kvalitet och kvalitetsbrister samt föreslår kvalitetshöjande åtgärder. Ungefär så som UKÄ:s granskningar av utbildningar är upplagda och även om begreppet ”granskning” används så är syftet att både kontrollera kvaliteten och att bidra till kvalitetsutveckling.

I en del fall samverkar några lärosäten och arbetar gemensamt med sina granskningar och kan då ha bedömare från sina partnerlärosäten såväl som utifrån och ibland även från det egna lärosätet. I andra fall har man valt att enbart ha lärosätesinterna bedömare eller endast ha externa bedömare i vissa fall eller för vissa granskningar.

Peer review-granskning, eller kollegial granskning av omdömesgilla kollegor, är en etablerad metod för att bedöma kvalitet inom akademin. Det bygger på att de experter som genomför bedömningarna har den särskilda sakkunskapen som behövs för att på ett insiktsfullt sätt bedöma kvaliteten i den granskade verksamheten. Även om det finns brister i metoden så är den allmänt accepterad inom universitet och högskolor och det är därför varken märkligt eller förvånande att den används även för granskning av utbildningars kvalitet.

UKÄ ställer dock inget krav på att ha externa bedömare i de lärosätesinterna systemen. Däremot är det förstås viktigt för legitimiteten i granskningarna att det finns ett oberoende i granskningsmomentet så att inte intrycket är att granskningarna genomförs av de granskade. Det ska samtidigt finnas en närhet i granskningarna så att de granskade litar på och är villiga att ta till sig granskningsresultaten.

Granskningarna bör med andra ord genomföras så pass nära den granskade verksamheten att man kan upprätthålla kunskap och tillit i granskningen men så pass långt ifrån den granskade verksamheten så att oberoendet och objektiviteten i granskningsresultaten kan garanteras.

För att åstadkomma detta kan man tänka sig flera olika lösningar. Att anlita externa bedömare inom samma ämnesområde är ett sätt. Att forma lärosätesinterna granskningssystem inom större lärosäten kan vara ett annat sätt. Den externa blick och det bredare omdömet som peer review-system representerar är dock något som jag utgår från att man alltid överväger i någon form. Men, oaktat vald metod så är kvalitetskravet på granskningarna och kravet att granskningarna ska kunna användas för kvalitetshöjande arbete detsamma.

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2022-02-16

Uppdaterad: 2022-02-16