Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Omställningsstudiestödet och högskolan

Sedan en tid har regeringens planer för ett nytt omställningsstudiestöd baserat på partsöverenskommelsen varit kända. Det innebär stärkta möjligheter för (vidare)utbildning för yrkesverksamma som är ”mitt i arbetslivet” genom att dessa ges tillgång till ett nytt omställningsstudiestöd som för många kommer att motsvara 80 procent av lönen. Fullt utbyggt kommer stödet att kosta 6-9 miljarder per år och det kommer enligt vad som nu föreslås att införas 2023.

Det finns många bevekelsegrunder för att stärka omställningsförmågan på arbetsmarknaden, inte minst det faktum att kunskapsinnehållet i många yrken och yrkesområden förändras allt snabbare. Genom det nya stödet ökar de individuella möjligheterna att själva ta aktiva initiativ till den egna kompetensutvecklingen långt innan omställningsbehoven lett fram till uppsägningar och arbetslöshet. Det i sig ökar tryggheten och, förhoppningsvis, flexibiliteten på arbetsmarknaden.

Universitet och högskolor är förstås en av flera utbildningsaktörer som genom det nya omställningsstödet kommer att möta en ny typ av studerande med, åtminstone delvis, nya behov. I utredningarna som föregått förslagen om det nya studiestödet så hänvisar man bland annat till lärosätenas redan reglerade ansvar för livslångt lärande. Men, man konstaterar också att reformen kan föranleda förändrad efterfrågan och därmed också behov av förändrat utbud. Även behovet av validering kan komma att aktualiseras för den nya grupp av studerande som kan komma att söka sig till högskolan (se Ds 2021:18 ”Omställningsstudiestöd – för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden”).

Även formerna för utbildning kan komma att behöva förnyas. Det ligger nära till hands att kanske utveckla distansutbildning, inte minst med de erfarenheter som vunnits under pandemin som grund, för de nya studentgrupperna. Satsningar som genomförts för att utveckla distansutbildning och för att utveckla lärcentra kan också komma väl till pass i anslutning till den utveckling som det nya omställningsstudiestödet kan innebära.

För universitet och högskolor så kommer detta, kanske, att vara en stor och viktig reform. Det finns redan idag många fristående kurser, kurspaket och utbildningsprogram som i huvudsak riktar sig till vad som brukar kallas livslångt-lärande-studenter, det vill säga studenter som ofta har en tidigare examen från högskolan, som har arbetslivserfarenhet och som studerar för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden, byta karriär eller fördjupa sina kunskaper.

Men det är klart att reformen kommer att tydliggöra denna studentgrupp och de särskilda behov som de har. Det är väl inte troligt att högskolan kan byggas ut för den volymökning som kan förväntas så därför handlar det om att dels tydliggöra det utbud som redan idag finns, dels om att kanske omfördela resurser mellan olika delar av högskolans utbud och dels om att utveckla distributionsformer, pedagogik och former för studentmedverkan.

För vår del på UKÄ så kommer vi att på olika sätt behöva följa, beskriva och analysera utvecklingen. Vi kan komma att behöva gå in i särskilda kvalitets- och tillsynsfrågor relaterade till reformen och kanske kommer det så småningom särskilda uppdrag som syftar till att bedöma effekterna av reformen. En spännande tid!

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2021-09-08

Uppdaterad: 2021-09-08