Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Utländska universitet i Sverige?

För en tid sedan annonserade Åbo Akademi sin avsikt att från hösten 2022 etablera verksamhet i Sverige. Det man avser att erbjuda är det som i Finland kallas klasslärarutbildning (grundlärare) i samverkan med något svenskt lärosäte men med finsk examen. Det är ett friskt grepp får man väl säga och i enlighet med lärosätets egen strategi om att öka sin närvaro runt om i Norden. Att göra det inom ett område där det råder stor brist på den svenska arbetsmarknaden och med en utbildning som allmänt brukar sägas vara av hög kvalitet gör det till ett naturligt steg om man nu har bestämt sig för att expandera i Norden.

Det finns inte heller några lagliga hinder för utländska lärosäten att etablera en verksamhet i Sverige. Däremot så måste man ansöka om examenstillstånd i det fall man önskar ge examen enligt svensk lag och om man behöver statsbidrag för att bedriva verksamheten så kräver detta förstås ytterligare beslut av statsmakten. Men, om man varken behöver svenska examenstillstånd eller finansiering över statsbudgeten så är det fritt fram för vem som helst att etablera universitet i Sverige.

Åbo Akademi är ett sådant exempel på ett lärosäte som har en bra och solid verksamhet i ett annat land och som också torde åtnjuta ett stort förtroende i Sverige. Man kan nyttja sin starka bas, och sina examensrättigheter i hemlandet, för att etablera sig i Sverige. På samma sätt skulle exempelvis amerikanska eller engelska lärosäten kunna sätta upp verksamheter i Sverige och examinera enligt de rättigheter som man har med sig ”hemifrån”. Man kan också tänka sig att ett sådant utländskt universitet rekryterar betalande studenter i Sverige (sedan är det förstås en annan fråga hur stor marknaden för betald utbildning är i Sverige där den mesta utbildningen i övrigt är kostnadsfri).

Internationellt är högre utbildning och forskning internationaliserad i högre utsträckning än vad vi ser i Sverige. Många amerikanska universitet har campus i Europa, flera mindre länder i Asien har byggt upp sina universitetskapacitet med hjälp av utländska etableringar och i bland annat Kina finns många utländska universitet etablerade. I vissa fall är det begränsade verksamheter som omfattas av de internationella etableringarna; till exempel samlingsplatser för internationella MBA-utbildningar; medan det i andra fall är mer fullskaliga verksamheter. Ibland är det självständiga etableringar, ibland samarbeten mellan lärosäten.

UKÄ har nyligen fått ett uppdrag att utreda förutsättningarna för utländska etableringar av forsknings- och utbildningsverksamhet i Sverige. Det blir dels ett tillfälle att ställa samman de förutsättningar som faktiskt gäller i dagsläget och dels en möjlighet att rikta lite fokus och uppmärksamhet till frågan om hur det svenska högskolelandskapet kan komma att internationaliseras. I nästa steg kan man tänka sig reformer för att underlätta sådana etableringar om man nu vill se en sådan utveckling.

Då dyker också frågan upp om svenska lärosätens möjlighet att agera utanför Sveriges gränser som ett brev på posten. Det är väl inte rimligt att enbart öppna upp Sverige för utländska etableringar utan att i motsvarande grad möjliggöra för svenska lärosätens att verka utomlands. Det finns i dagsläget bara något enstaka exempel på det men internationalisering bör rimligen gå i båda riktningarna.

Och, förstås, behöver man fundera över hur kvalitetssäkring och tillståndsprövningar ska göras i ett helt internationaliserat högskolelandskap. Det är frågor som ligger framför oss men som kanske kan komma att aktualiseras i någon mån under de närmast kommande åren. Kanske.

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2021-04-28

Uppdaterad: 2021-04-28