Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Högskola eller universitet?

Ibland, eller ganska ofta, ställs frågan om vad det är för skillnad för högskola och universitet. Det lite knastertorra svaret är att universiteten har en generell rätt att själva definiera och driva sina forskarutbildningar medan högskolorna måste ansöka om examenstillstånd för varje enskild forskarutbildning. Det är i sin tur en nyordning som är drygt tio år gammal. Innan dess så kunde högskolor erhålla så kallat vetenskapsområde som egentligen innebar att man blev universitet men bara inom ett visst område, till exempel teknik-naturvetenskap. Och om högskolan kunde uppvisa kompetens inom flera vetenskapsområden så var det möjligt att prövas för universitetsstatus. Den kopplingen mellan en viss bredd i verksamheten och prövning för universitetsstatus finns inte längre kvar.

Sedan så är det så att universiteten har en generösare finansiering av forskningsverksamheten än vad högskolorna har. När nya universitet har tillkommit under de senaste decennierna så har det också inneburit ett tillskott av forskningsresurser. Det är förstås fortfarande stora skillnader mellan de stora och äldre universitetens forskningsresurser å ena sidan och de yngre universiteten som tillkommit under de senaste drygt 20 åren å andra sidan men det är ändock så att de nya universiteten i sin tur är bättre finansierade än högskolorna.

Över tid kan man väl med visst fog säga att skillnaderna mellan universitet och högskolor i någon mening har tunnats ut (förutom det där med ekonomin då). Jämfört med reformen 1977 när högskolor runt om i landet etablerades som utbildningsenheter enbart, så kan högskolorna idag, som nämndes ovan, bedriva forskarutbildning i egen regi efter att de har ansökt och erhållit ett sådant examenstillstånd och de har också ett visst forskningsanslag. Förutom de konstnärliga högskolorna så har alla statliga högskolor idag minst en egen forskarutbildning.

Det är väl också närmast självklart att det inte är någon skillnad i kvalitetskraven på den forskning som bedrivs när det gäller till exempel externfinansiering eller publicering. I de bibliometriska studier som jag har sett så är det inte heller några avgörande kvalitetsskillnader i den forskning som bedrivs. Däremot är det, som sagt, skillnader i volym och omfång mellan högskolor i allmänhet och universitet i allmänhet.

UKÄ kommer att engagera sig lite extra i frågan om skillnaden mellan högskola och universitet i år med anledning av ett nytt regeringsuppdrag. Uppdraget är kort och koncist formulerat: ”Universitetskanslersämbetet ska lämna förslag på kvalitetskriterier som kan användas vid regeringens beslut om benämningen universitet”.

Formuleringen antyder att det finns en kvalitetsskillnad mellan universitet och högskolor. Jag har ovan nästan låtit påskina att det kanske framförallt är skillnader vad gäller volym, omfång och finansiering. Detta hindrar förstås inte att man ändå kan koppla universitetsstatusen till vissa kvalitetskriterier som behöver vara uppfyllda men de kriterierna borde i så fall se likadana ut för alla lärosäten oavsett om de är universitet eller högskola. Det är väl knappast möjligt att tänka sig att det finns högskolor som inte behöver uppfylla vissa kvalitetskrav när det gäller sin verksamhet med tanke på att vi idag kräver att utbildning och forskning ska hålla hög kvalitet oavsett lärosäte. Eller… hur bör man tänka?

Jag har inget svar nu men jag ser fram emot att vi kommer att arbeta med denna fråga under 2021 och så småningom också kommer att lämna förslag i enlighet med regeringsuppdragets formulering.

Avslutningsvis så kan man förstås komplicera diskussionen ännu mer genom att försöka förklara varför det finns vissa högskolor som är universitet fast de kallar sig högskola och hur det kommer sig att både universitet och högskolor ryms under den generiska beteckningen högskolan eller högskolesektorn eller hur man lämpligen översätter högskola på svenska till universitet på engelska. Men det får bli frågor för något senare blogginlägg.

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2021-03-16

Uppdaterad: 2021-03-16