Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Lärarutbildningen är speciell?

Lärarutbildningen är alltid aktuell. Den diskuteras ofta och länge. Det kan handla om allt möjligt med anknytning till lärarutbildningen: söktryck, behörighet och tillträde, genomströmning, VFU och övningsskolor, lärarbristen, KPU, VAL, utbildningskvalitet, kognitionsvetenskap, skolans lärarförsörjning och yrkets attraktivitet. Det har över tid genomförts mängder med utredningar om lärarutbildningen, skolan och lärarförsörjningen och nu senast har regeringen skickat ut en särskild departementsskrivelse om lärarutbildningen som ska ligga till grund för en rad förändringar.

Jag fick för en tid sedan frågan vad det är som gör lärarutbildningen så speciell att just den tilldrar sig ett så stort och omfattande (politiskt) intresse och varför den måste styras på ett helt annat sätt än all annan universitetsutbildning i detta land. Andra viktiga utbildningar som till exempel läkarutbildning, socionomutbildning eller psykologutbildning tycks klara sig inom ramen för den styrning som gäller för högskolesverige i stort och som grundar sig på examensmålen i högskoleförordningen. Men lärarutbildning tycks behöva flest mål av alla, detaljerade krav på vad som ska ingå i den utbildningsvetenskapliga kärnan och hur många betygssteg som ska användas för VFU och det behövs särskilda satsningar med jämna mellanrum på allt från övningsskolor till praxisanknuten forskning.

Nåväl, jag blev i vart fall svaret skyldig på frågan och jag vet verkligen inte varför det är på detta sätt. Men man kan spekulera kring några tänkbara anledningar så här följer några högst ovetenskapliga förslag:

”Det är lärarutbildningens fel”. Det innebär att alla problem som svensk skola har regelmässigt förklaras med felaktigheter i utbildningen. Därför blir det nödvändigt att styra mer noggrant eftersom problemen i skolan aldrig tycks ta slut.

”Samma styrning av lärarutbildningen som av skolan”. Eftersom svensk skola är detaljstyrd så måste också den utbildning som leder fram till yrken inom skolan styras lite på samma sätt. En sorts ”smittoeffekt” från skola till högskola alltså.

”Läraryrkets identitet är för svag”. Läraryrkets professionella identitet (och likaså lärarutbildarnas) är så svag att kåren inte klarar att identifiera yrkets viktiga kvalitetsfrågor på egen hand och därför blir det nödvändigt med många mål och mer detaljerad styrning utifrån.

”Lärarutbildningen är så speciell”. Den är speciell eftersom den griper genom högskolans traditionella ämnesorganisation och det är svårt att hitta en sammanhållen och gemensam ram för utbildningen inom lärosätena. Därför måste den styras lite tydligare för att kompensera brister i den lärosätesinterna styrningen.

”Skolan är så viktig”. Skolan är den mest centrala institutionen för samhällets utveckling och därför är det angeläget och ändamålsenligt att styra utbildningen för denna unika och mycket speciellt del av samhället på ett tydligare och lite hårdare sätt.

Det finns säkert lite sanning i varje punkt men det finns säkerligen också fler orsaker som är både bättre formulerade och mer välgrundade. Vore kul att ta del av det i så fall.

Avslutningsvis, som en del i att skapa bättre faktaunderlag inför beslut och för att stärka kunskapen om lärarutbildningen så har vi på UKÄ arbetat fokuserat kring dessa frågor under en tid och löpande presenterat analyser av olika slag. Vi har samlat vårt material på vår webb och du når alla info här:

Läs mer Om lärarutbildning

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2021-02-25

Uppdaterad: 2021-02-25