Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Livslångt lärande och kompetensförsörjning i fokus

Det såg ut som en tanke men var en tillfällighet. Igår publicerade Svenskt Näringsliv en debattartikel på SvD om livslångt lärande och samma dag fattade UKÄ beslut om en rapport som behandlar högskolans roll för livslångt lärande. Kompetensförsörjning är ett viktigt område för UKÄ, dels eftersom det är centralt för högskolans uppdrag att på ett effektivt sätt möta arbetsmarknadens behov och dels eftersom det är ett område som också tilldrar sig ett stort intresse från politik och intresseorganisationer.

Det är dock inte självklart varken hur man definierar livslångt lärande eller hur man hittar igen de studenter och kurser som faller inom kategorin ”livslångt lärande”. För UKÄ:s del har det därför också varit en ambition att hitta kategoriseringar och analysmetoder som är så träffsäkra och precisa som möjligt och att utveckla förståelsen för högskolan och livslångt lärande ur lite olika perspektiv.

På vår webb kan du ta del av flera olika rapporter som handlar om kompetensförsörjning i lite bredare bemärkelse eller mer precist om livslångt lärande. Det finns analyser av hur olika studentgrupper använder högskolan, hur återkommande och lite äldre studenter rör sig i högskolesystemet, hur de regionala mönstren ser ut och hur kompetensförsörjningen ser ut för olika bristyrken samt om etableringsmönster efter utbildning. Det kommer fler rapporter framöver!

Min sammanfattande bild är att högskolan dimensioneras och formas av de behov som finns på arbetsmarknaden. Det är tydligt att de senaste kriserna – IT-kraschen och finanskrisen – avspeglas i statistiken. Under kriserna ha högskolan responderat med större andel kurser och också tagit emot fler äldre studenter. Under kriser är det också vanligt med särskilda satsningar från regeringens sida för att motverka en alltför hög arbetslöshet och för att underlätta omställning. När pandemin är över så kommer det troligen också att finnas avtryck i högskolans utbud och demografi som avspeglar de arbetsmarknadsbehov som nu har uppstått.

Sedan är det en annan fråga om högskolan i alla avseenden är korrekt dimensionerad och om utbildningsplatserna är optimalt prioriterade mellan olika områden (om det ens är möjligt att fastställa en sådan optimal fördelning). Just nu går högskolan på i stort sett maxkapacitet i den meningen att takbeloppen som läggs ut till lärosätena också förbrukas. Som vanligt blir då frågan att något måst minska om något annat ska öka. Något område som är angeläget måste prioriteras ned för något annat område som också är angeläget. Brist måste ställas mot brist.

Att koppla dimensioneringen av högskolan till arbetsmarknadens behov av olika kompetenser är en gigantisk uppgift. I Sverige har vi sedan länge, tack och lov, övergivit idéen om att centrala myndigheter ska kunna förutse behoven och göra en nationell behovsplanering och resursfördelning. Det är därför enskilda myndigheter, det vill säga lärosäten, som måste fatta kloka beslut som är ändamålsenliga och effektiva för dem.

Sedan kan det behövas goda underlag, tydliga fakta och nationella analyser som grund för detta. Jag hoppas att vårt arbete kan vara en pusselbit och att den typ av aktiviteter som det nyligen inrättade Nationella vårdkompetensrådet (där vi också medverkar) genomför är en annan viktig del i detta.

Diskussionen lär fortsätta och området är fortsatt prioriterat i UKÄ:s verksamhetsplanering!

Läs mer om vårt temaprojekt om kompetensförsörjning.

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2021-02-03

Uppdaterad: 2021-02-03