Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Kompetensförsörjning

Jag har i veckan deltagit i två konferenser på temat kompetensförsörjning och högskolans roll i detta. Det var dels TCO som presenterade en rapport om tjänstemännens behov av vidareutbildning och kompetensutveckling (https://omstallning.tco.se/) och dels konferensen Nya vägar-projektets konferens om flexibilitet i utbildning och ökad tillgång till högre utbildning i hela landet (https://nyavagar.se/).

Bland diskussions- och paneldeltagare så fanns representanter från politiken, arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer, lärosätesledningar, studenter, forskare/lärare och myndigheter. Många goda insatser rapporterades inom området och vi fick också genomgångar av hur regeringen arbetar med samverkansprogrammen, bland annat kring kompetensförsörjning.

Det känns inte särskilt riskfyllt att som en framtidsspaning förutspå att frågor kring kompetensförsörjning i stort och livslångt lärande, omställning och vidareutbildning kommer att vara ett viktigt tema för diskussion under kommande år och kanske i valrörelsen inför nästa val. Det finns så många anledningar till det. Låt mig bara nämna några:

Inom många branscher finns det brist på utbildad personal för att tillgodose de behov som finns idag eller de behov som man via olika prognoser kan förutse inom en snar framtid. Det gäller allt från skolans behov av lärare till tech-företagens behov av personer med digital spetskompetens. Det gäller vård och omsorg såväl som svensk verkstadsindustri. Det är både inom välfärdssektorn och inom privat industri.

Pandemin har påverkat och kommer att påverka ekonomi och arbetsmarknad. Dels får många verksamheter behov av omställningsinsatser och dels kommer många enskilda att för sin egen del behöva byta bransch eller yrke och då kan kompetensutvecklande insatser vara ett verktyg för att klara detta. Pandemier, kriser och lågkonjunkturer kommer också att inträffa framöver och ställa krav på omställning.

Utbildningsnivån ökar också generellt och allt fler yrken ställer krav på högre utbildning vilket i sin tur innebär krav på vidareutbildning och kompetensutveckling. Ett längre arbetsliv och en rörligare och mer internationaliserad arbetsmarknad kan i sin tur innebära behov av livslångt lärande på delvis nya sätt och i nya situationer.

Många aktörer är också involverade i detta. Högskolesektorn gör mycket för att tillgodose de behov som finns genom ett allt rikare utbud av utbildningar som distribueras på olika sätt och riktar sig till olika grupper. Det finns off-campus, lärcentran, on-line, moocs, specialistutbildningar, ”professional” magisterutbildningar, uppdragsutbildningar med mera vid sidan om traditionell campusutbildning. Yrkeshögskolan växer och erbjuder ett allt rikare utbud. Många arbetsgivare genomför utbildningar i egen regi eller som köps in och det finns dessutom andra utbildningsanordnare som ger kortare eller längre post-gymnasiala utbildningar.

Från UKÄ så följer vi, beskriver och analyserar hur just högskolesektorn arbetar med detta, hur etablering och karriär ser ut efter examen och vi har särskilda regeringsuppdrag när det gäller vårdens kompetensförsörjning och kompetensförsörjning av digital spetskompetens. Vi jobbar också med ett antal andra myndigheter för att försöka samordna olika insatser där våra ansvarsområden är angränsande eller överlappande.

Inom UKÄ har vi också lyft just kompetensförsörjningsfrågor som ett område där vi kommer att stärka vårt arbete, arbeta mer samordnat och också, som sagt, söka samverkan med andra myndigheter där så är lämpligt. Av den enkla anledningen att det är så viktigt!

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2020-10-01

Uppdaterad: 2020-10-01