Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Studentinflytande!

Ordet student kommer från latinet och betyder något i stil med den som ”ivrigt ägnar sig åt något”. Det är väl en ganska vacker beskrivning av studentens motivation och aktivitet? Dessutom tror jag att många skulle se just denna iver som en av de viktigaste drivkrafterna som leder till ett lärande.

Men studenter är inte bara ivriga i sitt lärande, de har också både en rättighet och ett behov av att utöva inflytande över utbildningen. I Sverige är studenternas inflytande sedan länge en regel. I Högskolelagen står det att ”Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen…” (HL 1:4a) och att ”Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna (HL 1:4). Dessutom framgår det av HL 2:7 att studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas som har betydelse för studenterna.

Sättet för studenterna att vara delaktiga i verksamheten har förstås skiftat över tiden. I gamla tider så fanns olika gillen eller ”colleges” inom universiteten som en sammanhållen organisation för de som fanns vid universitetet, det vill säga för studenter och lärare. I Bologna var tidvis studenternas påverkan mycket stor tack vare att studentavgifterna direkt finansierade lärarnas löner.

Det moderna studentinflytandet i Sverige utvecklades successivt under mellankrigstiden och gavs alltfler formella ramar. Bildandet av SFS 1921 var en viktig del i utvecklingen och i de därpå följande årtiondenas utredningsväsende var frågan om studenternas status och inflytande närvarande och gavs allt större utrymme över tiden.

Alltsedan den utbyggnad som inleddes under 1960-talet och framåt har studentinflytandet stärkts både vad gäller formella regler och i praktiskt utförande. Idag är det en omistlig del av universitetens verksamhet som är, vilket jag inledde med ovan, fast förankrad också i de regleringar som styr högskolan. I Carl Gustaf Andréns bok ”Visioner, vägval och verkligheter” (Nordic Academic Press, 2013) finns ett kapitel som beskriver utvecklingen som kan vara värd att läsa för den intresserade.

Det är klart att det alltid finns, och ska finnas, en spänning i diskussionen mellan studenter och lärare såväl som mellan studentorganisationer och lärosätet. Det finns olika perspektiv och ibland olika intressen men påfallande ofta också gemensamma mål och ambitioner. Den kollegiala diskussionen i allmänhet ska grundas i att olika argument prövas mot varandra och det är väl närmast en självklarhet att både studenter och lärare ska kunna delta i den diskussionen när det berör förhållanden av betydelse för studenterna och deras utbildningar.

UKÄ har idag arrangerat den årliga ”Studentdagen” då vi bjuder in representanter för studentkårerna vid landets lärosäten till en konferens med föredragningar, diskussioner och dialog kring de olika ansvarsområden som vi har. Dagen handlar om att att stärka kårernas kunskap och möjligheter till ett aktivt deltagande i kvalitetsarbetet och att bättre kunna tillvarata studenternas intresse när det gäller regelefterlevnad. Dessutom ger vi en ingång till den kunskapsbank som UKÄ besitter om högskolesektorn och, nytt för i år, UHR medverkar med ett pass kring ökad tillgänglighet och hur man motverkar diskriminering inom högskolan.

Studentdagen är ett, men ett viktigt, inslag för att stärka studentorganisationerna och det är min förhoppning att vi kan återkomma med denna typ av aktivitet framöver. Kanske kan vi också hitta nya former för att stärka kårerna som kan vara än mer tillgängligt än en årlig konferens!

Anders Söderholm

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2020-08-19

Uppdaterad: 2020-08-19