Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Sommar och studier

I sommartider så är det många som faktiskt väljer att studera. Sommarkurserna blir allt fler på landets lärosäten och i fjol var det nästan 20.000 personer som studerade på sommaren. Det var i sin tur en ökning sedan tidigare år och en direkt följd av de satsningar som regeringen gjort på att utöka utbudet kurser under sommaren. Se vidare i UKÄ:s uppföljning av sommarkurser https://www.uka.se/download/18.7bdd20e172982fb58d291b/1592317160319/rapport-2020-06-16-Uppföljning%20av%20sommarkurser.pdf.

I Sverige har vi sedan gammalt ett två-termins-system med en höst och en vårtermin som tillsammans utgör ett läsår. Sommaren omtalas ibland som en sommartermin och det har vid några tillfällen också föreslagits att begreppet sommartermin ska föras in som en officiell benämning för att markera att sommaren är en reguljär period för studier. Men, så här långt har systemet med två terminer varit robust och stått emot alla försök till förändringar även om vi idag har en icke oväsentlig volym sommarkurser.

Men det finns andra modeller. Lärosäten i andra länder delar in sina läsår i tre eller fyra terminer vid sidan om varianten med två terminer. I fyra-terminers-modellerna (quarter system) så är ofta den fjärde terminen en frivillig sommartermin där man kan komplettera, snabba upp eller komma ikapp sina studier. I systemen med tre terminer (trimester system) är terminerna fördelade över året med uppehåll mellan varje termin. Det finns också varianter med 4+1+4 där två längre terminer kompletteras med en kortare termin (så kallade mini-mester) för till exempel utbyten, självständiga uppgifter eller praktik.

Inom ramen för terminerna kan sedan studierna anordnas på olika sätt. Ibland är det parallella kurser, ibland följer kurserna på varandra, och terminerna brukar också delas in i läsperioder eller terminsdelar som markerar övergång mellan kurser eller kurspaket. Ibland är det särskilda examensperioder som avslutning på terminerna. Så även inom samma system kan det vara stora skillnader. Men trots detta så kan ofta läsåren, när man lägger ihop alla dess delar, ändå visa sig vara ganska lika i arbetsmängd oavsett om det är två, tre eller fyra terminer som det handlar om.

En harmonisering mellan lärosäten och olika länder vad gäller terminssystemet brukar anges som önskvärt för att underlätta utbyten. Men även om man har samma system så kan terminstiderna skilja sig åt. Det är nog många som kämpat med att anpassa utbyten med andra länder till den svenska modellen när höstterminen går över julhelgerna och en bit in i januari för att ta ett konkret exempel.

I alla fall så har de flesta system en längre sommarledighet som också markerar övergången mellan läsåren. Det gör det i alla fall möjligt att byta mellan två lärosäten under sommaren oavsett vilket terminssystem som tillämpas. Sedan är det förstås så att sommaruppehållet på södra halvklotet ofta är i december – januari. Men kanske ska det inte vara så enkelt och jämförbart alltid; kanske är skillnaderna det som ger lite färg åt det hela.

Trevlig sommar!

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2020-07-07

Uppdaterad: 2020-07-07