Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Anders Ångströms ord

Av en händelse så kom jag att stöta på ett citat av Anders Ångström häromdagen. Jag hade hört det tidigare och återsåg det med viss tillfredsställelse för att hans ord, formade i det sena 1800-talets högstämda prosa, får en att tänka efter.

Först undrar man helt enkelt vad det betyder; när man väl insett det så förundras man över hur viktigt hans budskap är och hur kortfattat det ändå var möjligt att formulera budskapet.

Men först lite bakgrund. Anders Ångströms föddes i Medelpad men härstammade från Ånge som också var den ort som från vilken släktnamnet hämtats. Anders Ångström fick möjlighet att redan som 19-åring påbörja studier vid Uppsala universitet.

Han var fysiker men en mångsidig sådan som allmänt är ihågkommen för spektralanalys och experimentell fysik. Han har givit namn till längdenheten Ångström och tillsammans med sin son Knut Ångström även fått låna ut sitt namn till Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet.

Med anledning av att det 2014 var 200 år sedan Anders Ångströms födelse så skrev Carl Frängsmyr en uppsats om Anders Ångström som finns publicerad i universitetets promotionsskrift det året (Frängsmyr, Carl, 2014, ”Anders Ångström 200 år”, ingår i ”Doktorspromotionen onsdag 28 maj 2014”, Acta Universitatis Upsaliensis Inbjudningar, 175, sid 25-54) och rektor nämnde även detta i sitt tal vid promotionshögtiden detta år.

Fram till 1877 var uppdraget som rector magnificus roterande bland professorerna vid universitetet och tiden som rektor var endast ett år. 1870 – 1871 var Anders Ångström rektor.

I samband med sitt rektorsuppdrag så sades de ord som jag inledningsvis nämnde att jag nyligen stötte på. Här kommer de (citerade från Carl Frängsmyrs uppsats, s 49):

”Om kunskapen icke alltid går i det godas och rättas tjänst, så är okunnigheten dock alltid våldets och lidelsernas säkra byte”

Tänk på det en liten stund. Det han säger är, med en något friare skrivning, att man kan inte alltid vara säker på att kunskap används på rätt sätt. Däremot kan vara säker på att okunskapen alltid leder fel. Att ha kunskap, att veta, innebär därför ett stort ansvar. Att inte ha kunskap, att inte veta, är en stor risk.

Carl Frängsmyr påpekar att detta uttalades samtidigt som det fransk-tyska kriget utkämpades på kontinenten och kanske är hänvisningen till ”våldet” en kommentar om den oroliga samtiden. I vilket fall så är detta ändå en fin påminnelse om vikten av utbildning och forskning för ett samhälles utveckling och ett kvitto på den vikt som universitet och högskolor tillmättes då liksom idag.

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2020-06-25

Uppdaterad: 2020-06-25