Högskolebloggen
UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn
Lärarutbildningen - många studenter men stor brist
Lärarutbildningarna är ett utbildningsområde som tilldrar sig stort intresse. Det finns förstås flera anledningar till detta varav det främsta kanske är lärarutbildningarnas stora, för att inte säga avgörande, betydelse för skolan och för att våra barn och ungdomar får en utbildning som på bästa sätt förbereder för fortsatta studier och yrkesliv.
Lärarutbildningarna är med andra ord viktiga! Därför är det också viktigt att det finns studerande som vill läsa till lärare. Och det finns det. UKÄ har nyligen publicerat en rapport som visar att det 2018/2019 var drygt 15.000 nybörjare på lärarutbildningarna med flest på ämneslärarutbildningarna. Det är 17 procent av alla nybörjare, det vill säga nästan en femtedel. Motsvarande procentandel för några andra utbildningar är 6,5 procent för sjuksköterskeprogrammen och drygt 8 procent för civilingenjörsprogrammen (UKÄ, 2019, Statistisk analys, Nybörjare i högskolan 2018/19: Antalet nybörjare i högskolan fortsätter att öka).
Om man i stället mäter antalet registrerade studenter inom lärarutbildningarna i förhållande till alla registrerade studenter så utgör lärarutbildningsstudenterna cirka 11 procent medan till exempel civilingenjörsstudenterna är runt 8 procent (UKÄ:s statistikdatabas).
Lärarutbildning är med andra ord ett populärt val bland studenterna och lärarutbildningen svarar för en betydande andel av det totala antalet studenter. Av de som examineras så får också en mycket stor andel anställning inom yrket efter examen. Men ändå är det inte tillräckligt. Behoven av lärare är ännu större och i en nyligen publicerad prognos från Skolverket så bedömer myndigheten att det kommer att saknas 45.000 behöriga lärare och förskollärare om 15 år.
Ett sätt att möta detta behov skulle kunna vara att öka antalet nybörjare på lärarutbildningarna ännu mer. Det är förstås möjligt men inte en helt problemfri åtgärd. Antar man fler, utan att motsvarande ökning i söktrycket äger rum, så kommer man att anta studenter som har allt lägre betygspoäng. Det i sin tur vet vi leder till minskad genomströmning. Dels är det inte alltid lätt för lärosätena att öka lärarkapaciteten eftersom kompetensförsörjningen för lärarutbildarna också är en utmaning.
En annan åtgärd vore att öka genomströmningen, det vill säga att minska avhoppen, så att fler av de som påbörjar en utbildning också slutför den. Det kräver säkerligen många olika åtgärder vad gäller högskolepedagogisk utveckling eller insatser kring utbildningarnas uppläggning med mera. Ytterligare åtgärder som skulle kunna vara möjliga har att göra med arbetsorganisation och tid i yrket, andra vägar in i yrket, vidareutbildning, olika typer av kompletterande utbildningar och kortare utbildningar. Regeringen har också samlat vissa aktörer för diskussioner kring detta under rubriken ”Samling för fler lärare” och det finns, och har funnits, flera utredningar som från olika utgångspunkter försöker hantera problematiken.
Men, i den omfattande diskussionen kring lärarutbildningarna kan det vara bra att då och då påminna sig om att de faktiskt är populära bland studenterna, det är betydande andelar av högskolesystemet som ägnas lärarutbildningarna och, även om det varierar från år till år, så har intresset varit någorlunda stabilt över de senaste åren.
Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.
Skapad: 2019-12-16
Uppdaterad: 2019-12-16