Högskolebloggen

UKÄ:s blogg som knyter an till aktuella frågor i högskolesektorn

Forskningspropositionen 2020

Som bekant så presenterar regeringen vart fjärde år en forskningsproposition och som ett led i beredningen av propositionen så bjuder regeringen in olika organisationer att lämna synpunkter på forskningspolitiken. Universitet och högskolor och forskningsråden är naturligtvis särskilt centrala i detta arbete men också andra myndigheter, akademier, privata forskningsfinansiärer och intresseorganisationer har beretts möjlighet att lämna in synpunkter. Så även Universitetskanslersämbetet.

Analyser av genomslaget för svensk forskning, utfallet av tidigare reformer, behovet av nationellt ansvarstagande för bland annat infrastruktur, forskningssystemets internationalisering och effektivitet är bara några av de många systemövergripande frågeställningar som på olika sätt kommer att belysas i de olika synpunkterna som regeringen får ta del av. Så småningom kommer propositionen att under hösten 2020 att presenteras och vi kan då förvänta oss att regeringen anger huvuddragen för forskningspolitiken under de kommande fyra åren.

I föregående proposition angavs tioåriga mål för forskningspolitiken:

"Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.

En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.

Samverkan och samhällspåverkan ska öka."

Statsministerns berörde också helt kort forskningspolitiken i regeringsförklaringen när den nya regeringen tillträdde i januari 2019:

"Sverige är en ledande forskningsnation. Den positionen ska vi försvara. Den fria forskningen ska värnas samtidigt som forskningspolitiken svarar mot globala och nationella samhällsutmaningar."

Det är höga ambitioner som knyts till forskningen och därmed höjs också förväntningarna på vad som ska inrymmas i forskningspropositionen men från vår myndighet så begränsar vi förstås våra synpunkter till de områden som anknyter direkt till de uppdrag som ligger på UKÄ. Det finns ingen anledning att ha synpunkter som är mer långtgående än så utan det faktum att många myndigheter och organisationer har bjudits in kan man se som ett uttryck för att regeringen vill täcka in så många olika expertområden som möjligt.

UKÄ:s uppdrag omfattar både forskning och utbildning inom vår analysverksamhet, tillsyn och kvalitetssäkring. Genom att uppdraget vidgats till att lärosätesgranskningarna inom ramen för kvalitetssäkringssystemet också ska omfatta kvalitetssäkring av forskning så stärks vår roll som central expertmyndighet för universitets- och högskolesektorn. Det nya uppdraget har sitt ursprung i de överväganden som gjordes i föregående forskningsproposition och vi menar att systemet är ägnat att stärka kvaliteten i lärosätenas verksamhet och att det är viktigt att detta understryks och bekräftas också i den kommande propositionen.

Vidare så har UKÄ en central roll att samla kunskap om sektorn och att analysera förhållanden, utvecklingar och trender i högskolesektorn och i enlighet med förslagen i den så kallade Strut-utredningen så vore det önskvärt att stärka den ”nod” för kunskaps om sektorn som UKÄ utgör. Genom ett utökat uppdrag på detta område skulle värdet av verksamheten kunna öka avsevärt.

Ett tredje område som vi vill fästa uppmärksamhet på är forskarutbildningen och betydelsen av att bättre förstå den utveckling som pågår inom området, det vore också önskvärt att på olika sätt försöka utveckla och stötta former för samverkan inom forskarutbildningsområdet.

Mobilitet och karriärvägar inom och utom högskolan är ytterligare ett område som vi lyfter fram. Det har att göra med högskolans egen kompetensförsörjning men också rörligheten inom och utom högskolan. Det är områden där vi menar att ytterligare kunskap kan tillföras och också behövs. Som en särskild punkt föreslår vi också att kallelseförfarandet följs upp. Reformen har några år på nacken och det kan vara angeläget att se hur kallelsemöjligheten har använts inom sektorn.

UKÄ är statistikansvarig myndighet för högskoleväsendet men i det ansvaret ingår inte statistik om forskning. Av all forskning som bedrivs i landet är huvuddelen utanför universitet och högskolor men å andra sidan så har forskningen inom högskolesektorn särskilda kännetecken, till exempel vad avser finansiering, publicering och samverkan, och förväntningar, till exempel vad avser bidrag till att möta stora samhällsutmaningar, som gör det rimligt att betrakta högskolans forskning för sig. Vi föreslår därför att UKÄ ges ett ansvar för officiell statistik om högskoleforskning.

Sedan finns det mängder med fakta om högskolan som härrör från UKÄ:s verksamhet som med säkerhet kommer att finnas med i forskningspropositionens problematiseringar och på så sätt också vara en av grunderna till de förslag som läggs fram. Det ska bli spännande att följa arbetet med propositionen framöver och, förstås, se hur våra förslag tas emot!

Det här inlägget är skrivet av UKÄ:s generaldirektör Anders Söderholm. I denna blogg skriver han om frågor som rör myndighetens olika verksamhetsområden så som utbildningsfrågor, universitet och högskolor och myndigheten.

Skapad: 2019-11-06

Uppdaterad: 2019-11-06