Högskolebloggen

Den 27 september arrangerade UKÄ tillsammans med ITHU och med stöd av Sunet en konferens på temat högskolepedagogik. Konferensen genomfördes virtuellt med hjälp av verktyget Zoom. Runt 500 personer var anmälda och det blev både en intressant konferens och en positiv erfarenhet av att arbeta på ett nytt sätt för den här typen av större konferenser. Erfarenheten från konferensen lovar gott inför framtiden. Jag menar att det faktiskt kan vara gynnsamt för kvaliteten att jobb på detta sätt samtidigt som det gynnar både klimat, ekonomi och tidsåtgång.

Jag hade förmånen att få inledningstala och nedan finns mitt anförande inklippt.

Varmt välkomna till dagens konferens på temat högskolepedagogisk utveckling.
Konferensen är ett samarrangemang mellan Universitetskanslersämbetet – UKÄ – och Nätverket för IT i högre utbildning – ITHU och genomförs med hjälp av SUNET. Jag vill uttrycka mitt tack och uppskattning till det samarbete och också samskapande som UKÄ, ITHU och Sunet har etablerat inför konferensen och till alla er som har arbetat aktivt med planering och genomförande. Tack.

Vi genomför konferensen helt och hållet på nätet med hjälp av digitala verktyg. Jag ska inte påstå att det är något helt nytt att göra på det sättet men det är i vart fall ändå värt att poängtera att det vi gör idag också är lite av ett experiment, eller kanske utvecklingsinsats, för att bredda umgängesformerna för vår del på UKÄ. Jag vill gärna se att vi från UKÄ använder digitala mötesformer i större utsträckning och att vi också kan skapa en miljö där nya möjligheter på ett enkelt sätt kan prövas och användas.

Det finns många anledningar till att vi behöver utveckla mötesformerna.

Det mest uppenbara är förstås hållbarhetsfrågan. Att helt enkelt resa mindre och därmed också i vårt lilla hörn av världen minska påfrestningen på klimatet. Hållbarhet som ett strategiskt värde blir allt viktigare och det är också dags att visa på hur vi faktiskt kan påverka resandet inom vår sektor. Det är förstås inte så att alla aktiviteter eller möten kan ersättas med digitala sådana men det är samtidigt självklart att det måste vara en ambition att hitta sätt att minska resandet. Detta är ett sätt.

Det är också en tillgänglighetsfråga. Möten och konferenser är ofta i Stockholm eller kanske Göteborg av så kallade praktiska skäl. Det gör att deltagandet tar minst en halv dag mer för de som inte bor i närheten på grund av att restiden ska adderas till konferenstiden. Fler personer kan med andra ord delta på ett enkelt sätt och det blir lika enkelt för samtliga om vi använder digitala mötesformer på nätet. I den mån det finns klyftor inom högskolesektorn beroende på var i landet vi befinner oss så kan digitala möten bidra till att dessa klyftor minskas.

Men det finns åtminstone ytterligare ett skäl till att utveckla nya mötesformer och det är att vi helt enkelt kan få bättre innehåll i våra möten, vi kan höja kvaliteten i vårt arbete. Ambition ska inte vara att göra en 2D-kopia av en 3D-verklighet. Det handlar inte om att skapa en sämre variant av en riktig konferens. Tvärtom bör strävan vara att skapa en kvalitet som inte är tillgänglig annars.

Det kan röra allt från att snabbt skapa mindre möten i mötet utan några fördröjningar, det kan vara möjligheten att skifta talare snabbt och att engagera talare som inte behöver resa in, att tillåta många att föra en dialog med många i flera små workshops, att utnyttja nya pedagogiska möjligheter för att stärka kvaliteten i samtalen genom ett rikare material som är tillgängligt direkt, genom enklare dokumentation som blir direkt tillgänglig, genom flipped classroom-metoder, att utveckla sociala aktiviteter på nätet som gör att vi kan komma närmare personer vi annars aldrig skulle möta, med mera med mera.

Idag hoppas jag därför att ni alla inte bara är med på en intressant konferens utan också vill vara med och tänka på mötesformens möjligheter. Vad som kan göras bättre såväl som vad som är bra, vilka krav som bör ställas på mötesformerna och hur både myndigheter som UKÄ och nätverk som ITHU kan utnyttja detta ännu mer och bättre.

Många av er som är med är mycket erfarna och kunniga inom allt som har med digitala möten att göra och ligger säkert långt framför i alla fall mig när det gäller kunskap och mognad. Några är kanske likt mig nybörjare så låt oss försöka lära av varandra och lära varandra i de dialoger som vi har under dagen.

Här är också lämpligt att ansluta till dagens tema som är högskolepedagogisk utveckling. Utvecklingen av högskolepedagogiken har många sidor och former men en av dem är definitivt att nyttja digitala arbetsformer och att utveckla arbetssätt i en digital miljö.

Därför är konferensens tema väl i linje med vad jag har sagt så här långt. Vi borde kunna tala om högskolepedagogisk utveckling och utveckling av mötesformer inom ramen för samma samtal och samma rubriker. Det är i alla fall en förhoppning att det skulle vara möjligt.

På UKÄ har vi under det senaste året arbetet med ett regeringsuppdrag om pedagogiskt utvecklingsarbete. Regeringen önskar dels en nationell bild och dels fördjupningsstudier och därutöver bidrag till kunskapen om lärosätenas arbete med pedagogisk utveckling.

Det är ett spännande uppdrag och jag ser fram emot att få ta del av alla era synpunkter på det material som vi har så här långt. Uppdraget är också intressant av den anledningen att regeringen uppmärksammar området och vill att det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet ska synliggöras och också förstärkas eller stimuleras.

För vår del har vi också använt uppdraget som ett sätt att skapa en utveckling av vårt umgängessätt med sektorns företrädare och därför lagt in särskilda projektmål som syftar till att utveckla metoder som vi ska kunna använda i kommande uppdrag på UKÄ.

UKÄ har som två uttalade mål att dels vara en självklar kunskapskälla om högskolesektorn och dels att skapa resultat som är till nytta för sektorns utveckling. Att vara en kunskapskälla innebär att vi måste samla in, bearbeta, diskutera och tillgängliggöra fakta och kunskap om högskolan. Det gäller dels fakta i form av statistik men också kunskap i form av mer inträngande analyser av olika aspekter av högskolesverige.

Att skapa resultat som är till nytta är helt enkelt en ambition om att koncentera oss på sådana aktiviteter och sådana arbetssätt som gör att vi på ett eller annat sätt bidrar till sektorns utveckling, som ökar kvaliteten och bidrar till de höga ambitioner avseende forskning och utbildning som finns vid lärosätena.

Ska vi klara de målen måste vi också utveckla former för dialog och samtal inom ramen för våra uppdrag och formerna för tillgängliggörande och presentation av kunskap som vi har. Det duger inte längre att i tysthet publicera i och för sig intressanta analyser eller utvärderingsrapporter. Vi behöver aktivt arbeta med att engagera, samtala och utveckla detta arbete.

Konferensen blir på så sätt och på ett mycket direkt sätt dels en del i att möta de krav som regeringsuppdraget om pedagogisk utveckling ställer och dels ett sätt att utveckla våra arbetsformer för att vi ska kunna möta våra egna mål. En alldeles utmärkt kombination kan jag tycka.

Med de orden vill jag återigen hälsa er välkomna till dagen och till vad som kommer att bli en intressant resa genom det högskolepedagogiska landskapet.