Högskolebloggen

För ett par år sedan lanserade kommissionen "the European University Initiative" efter att president Macron först lanserat idén i september 2017. European universities markerar både en tempo- och ambitionshöjning i det europeiska samarbetet kring den högre utbildningen.

Europauniversiteten ska vara nätverk för att sprida europeiska värderingar och främja den europeiska identiteten. Studenter ska på varje nivå kunna röra sig fritt mellan universiteten inom varje nätverk, det ska finnas en gemensam strategi och ett problemorienterat arbetssätt för att gripa sig an tvärvetenskapliga problem och samarbetet ska vara långsiktigt.

I den första ansökningsomgången så ansökte 54 nätverk/konsortier till programmet som omfattar totalt 60 miljoner euro. 17 nätverk har nu valts ut, omfattande totalt 114 lärosäten i 24 länder. Sverige deltar med sex lärosäten; HHS, SU, LiU, LU, GU och KTH. Det kommer också fler utlysningar framgent.

Det är ett spännande initiativ och intresset har varit stort. Det finns många nätverk som redan existerar och European University-initiativet kan fördjupa och förädla samarbetet på ett sätt som inte varit möjligt tidigare.

För UKÄ:s del blir det förstås spännande att se hur våra uppgifter förändras. Universiteten måste hantera sin kvalitetssäkring på ett nytt sätt när studenterna rör sig friare mellan lärosäten i olika länder. Nya programstrukturer kommer att uppstå där flera lärosäten bidrar. När olika länder och lärosäten involveras så blir det förstås också en fråga om vilket kvalitetssystem som ska gälla. Den diskussionen måste i något skede tas upp av universiteten och jag hoppas att de nya konsortierna har detta högt på dagordningen.

Men även våra övriga verksamheter kommer att påverkas på olika sätt. Det nära samarbetet över landgränser kan också innebära utmaningar vad gäller de regelverk som styr studenternas (och de anställdas) rättigheter i olika avseenden. Ordningen för att pröva detta behöver klargöras.

Det kommer att finnas ett stort intresse att också kunna följa studentströmmarna mellan länder och lärosäten och att skilja European University-studenter från andra utbytesstudenter. Det blir snabbt frågan om ett behov att kunna göra detta på ett sätt som är samordnat internationellt eftersom behovet kommer att vara europeiskt snarare än definierat för varje enskilt land.

Högskolesektorn är på många sätt nationellt reglerad och nationellt skyddad kan man kanske säga, inte minst i Sverige. Flera initiativ har över åren ändå försökt underlätta det internationella utbytet; till exempel Bologna-arbetet och Erasmus-programmen. Detta är ytterligare ett steg och kanske ett av de mer ambitiösa!

https://ec.europa.eu/education/education-in-the-eu/european-education-area/european-universities-initiative_en