I september 2021 beslutade regeringen om en ny strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031. UKÄ fick då tillsammans med flera andra myndigheter i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken.

För UKÄ:s del handlar det om att följa upp funktionshinderspolitiken inom högre utbildning och forskning. Uppdraget från regeringen berör både UKÄ:s interna och externa verksamhet.

Funktionshindersprojektet

Under 2023 bildade UKÄ ett funktionshindersprojekt som ska arbeta med den externa verksamheten med fokus på uppföljning, analys, statistik och effektivitetsgranskning. Informationen på denna sida handlar om det projektet. Projektgruppen består av projektledaren Helen Dryler tillsammans med medarbetarna Henrik Holmquist, Regina Vilkénas och Martin Westergren.

Till projektgruppen finns det knutet ett samråd som består av tio funktionshindersförbund. Projektgruppen och samrådet träffas två gånger per år för dialog och utbyte av kunskap, information och idéer etc.

Inriktningen på arbetet

Ett övergripande mål med funktionshindersprojektet är att skapa en bättre nationell bild av hur det funktionshinderspolitiska målet uppfylls inom området högre utbildning och forskning. Inom ramen för det arbetet vill vi också utveckla ett uppföljningssystem i syfte att återkommande kunna presentera en aktuell bild.

Funktionshindersprojektet önskar beskriva och analysera

• övergången till högskolan (inklusive forskarutbildningen) för personer med och utan funktionsnedsättning
• genomströmning och prestationer i högskolan för studenter med och utan funktionsnedsättning
• studievillkor i högskolan för studenter och doktorander med och utan funktionsnedsättning
• lärosätenas förutsättningar, erfarenheter och arbete med stöd för studenter och doktorander med funktionsnedsättning
• etableringen på arbetsmarknaden för studenter och doktorander med och utan funktionsnedsättning.

I alla beskrivningar och analyser ingår ett jämställdhetsperspektiv i den utsträckning det är relevant och genomförbart.

Eftersom projektets slutdatum är 2031 kan inriktningen på beskrivningar och analyser med tiden komma att justeras.

Studier som har påbörjats

Inom ramen för funktionshindersprojektet pågår för närvarande två studier:

• Studentspegeln 2024 som är en enkätbaserad urvalsundersökning som vill ge en nationell bild av högskolestudenters uppfattning om och erfarenheter sin utbildning och studiesituation. Enkäten gick ut till ett stort antal studenter under våren 2024 och innehöll två frågeblock – ett som skulle besvaras av alla studenter och ett som enbart skulle besvaras av studenter med funktionshinder i studiesituationen. Svaren kommer att sammanställas i två rapporter som båda är relevanta för funktionshindersprojektet men där den ena har ett extra fokus på studenter med funktionshinder i studiesituationen. Datum för rapportering är inte fastställd.
• Intervjustudie med lärosätenas samordnare för riktat pedagogiskt stöd. Intervjustudien med samordnarna för riktat pedagogiskt stöd på lärosätena ska bland annat kartlägga hur stödinsatserna är utformade på lärosätena och hur hanteringen går till. Det finns samordnare på varje lärosäte och dessa har i uppdrag att vägleda studenter med funktionsnedsättning och verka för att de får sina behov av stöd tillgodosedda. Vad fungerar väl i denna hantering och vad ser samordnarna som svårigheter och utmaningar? Är det möjligt att följa upp nyttan med stödinsatserna? Finns det skillnader mellan lärosäten? Detta är exempel på frågeområden som vi söker svar på genom att intervjua ett urval av samordnare för pedagogiskt stöd. Datum för rapportering är inte fastställd.

Kontakta Helen Dryler vid frågor om uppdraget.

Läs uppdraget Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Pdf, 199 kB.