Vi vill använda kakor

För att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden och för att ge bättre förutsättningar för människor att välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling införde regeringen 2022 ett nytt omställningsstudiestöd för yrkesverksamma. Omställningsstudiestödet ger högre ersättningsnivåer än vad det ordinarie studiestödet gör, vilket kan möjliggöra för fler vuxna med arbetslivserfarenhet att studera.

Mot bakgrund av införandet av det nya omställningsstudiestödet gav regeringen statliga universitet och högskolor i uppdrag att analysera sina utbildnings­utbud

UKÄ fick i regeringsuppdrag att sammanställa och analysera rapporteringen av lärosätenas regeringsuppdrag. Sammanställningen och analysen redovisades den 28 februari 2023.

UKÄ har också undersökt omställningsorganisationernas erfarenheter och beskrivit arbetet med att ta fram en prognosmodell över behovet av vidareutbildning som omställningsstudiestödet kan ge upphov till.

Dessutom har UKÄ i samarbete med Myndigheten för yrkeshögskolan och SCB sammanställt statistik över de studerande med omställningsstudiestöd.

Kontakta Anna Bengtsson vid frågor om uppdraget.

Läs mer om uppdraget på sidan Omställningsstudiestödet.

Vi har i uppdrag av regeringen att under perioden 2022–2026 delta i genomförandet av Sveriges återhämtningsplan. Vi ska vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärden resurser för att möta efterfrågan på utbildning vid universitet och högskolor ska kunna genomföras. Åtgärden är den utbyggnad av högskolan som pågår. Den nationella återhämtningsplanen är också en ansökan om bidrag från EU:s Facilitet för återhämtning och resiliens (RRF).

Syftet med åtgärden är att möjliggöra fler utbildningsplatser för helårsstudenter, möta behoven av utbildning som leder till jobb och förbättra välfärden. Åtgärden ska öka tillgången till högre utbildning i hela landet och öka möjligheterna till omställning för att bättre rusta individer för en framtida arbetsmarknad.

Vi gör flera utredningar för att öka förståelsen av de långsiktiga konsekvenserna av pandemin. Under åren som kommer tar vi fram analyser med anknytning till utbildning och forskning, kompetensförsörjning och livslångt lärande samt breddad rekrytering.
Läs mer om Sveriges återhämtningsplan på regeringen.se.

Läs mer om uppdraget på sidan Högskolan efter pandemin.

Kontakta Karin Backvall vid frågor angående regeringsuppdraget med Sveriges återhämtningsplan.

Vi ska senast i maj varje år överlämna en redovisning till Bonus Copyright Access av antalet helårsstudenter per lärosäte avseende föregående budgetåret.

Mejla analys@uka.se vid frågor om redovisning till Bonus Copyright Access.

I september 2021 beslutade regeringen om en ny strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken under 2021–2031. UKÄ fick då, tillsammans med flera myndigheter och Folkbildningsrådet, i uppdrag att följa upp funktionshinderspolitiken utifrån det nationella målet för funktionshinderspolitiken. För UKÄ:s del handlar det om att följa upp funktionshinderspolitiken inom högre utbildning och forskning. En projektgrupp har bildats som ska arbeta med uppföljningen. Uppdraget ska slutredovisas 2031.

Kontakta Helen Dryler vid frågor om uppdraget.

Läs uppdraget Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken. Pdf, 199 kB.

Läs mer om uppdraget.

I vår uppgift att följa och redovisa examinerades etablering på arbetsmarknaden ingår att följa etableringen av personer med utländsk utbildning som genomgått kompletterande utbildningar. De kompletterande utbildningar som ingått i regeringens särskilda satsningar ska särredovisas. Detta är ett återkommande uppdrag.

Kontakta Anna Bengtsson vid frågor om uppföljning av etablering på arbetsmarknaden.

Med start under hösten 2024 kommer UKÄ genomföra en större, samlad undersökning av ingenjörsutbildningarna. I projektet ingår flera olika delundersökningar av bland annat ingenjörsutbildningarnas rekryteringsbas, studenternas förkunskaper, basårsutbildningarna och genomströmning i utbildningarna mot civilingenjörsexamen och högskoleingenjörsexamen.

Projektet ska resultera i en samlad rapport som kvantitativt belyser utvecklingen inom ingenjörsutbildningarna de senaste decennierna, mot bakgrund av den politiska styrningen och de utbyggnader och andra politiska insatser som gjorts under perioden. Slutrapporten ska publiceras senast i december 2025. Resultat från delundersökningarna kommer publiceras som kortare rapporter allt eftersom de färdigställs.

Genomförda analyser följs under 2026 upp med utbildningsutvärderingar av utbildningar som leder till civilingenjörsexamen med inriktning mot datateknik och energiteknik. Arbetet med fokus mot ingenjörsutbildningar kan senare komma att kompletteras med ytterligare aktiviteter under 2026 - 2027.

Kontakta Alice Wallin vid frågor om projektet.

Den 10 oktober fick UKÄ ett nytt uppdrag att följa upp den pågående satsningen på arbetsintegrerad lärarutbildning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 31 mars 2025. Redovisningen ska innehålla en bedömning av utbildningsformens kvalitet och dess förutsättningar att fortsätta på lång sikt.

Kontakta Anna-karin Malla vid frågor om uppdraget.

2024 fick UKÄ i uppdrag att utvärdera och följa upp den pågående satsningen på försöksverksamhet med förkortad kompletterande pedagogisk utbildning. Uppdraget består av tre delar:

• En första delredovisning ska rapporteras senast den 1 oktober 2025. Denna ska fokusera på om satsningen möjliggör att en bredare grupp akademiker yrkesväxlar och blir lärare, samt utbildningens genomförande och genomströmning.
• En andra delredovisningen berör etableringen på arbetsmarknaden för de som gått utbildningen. Denna del ska vara klar den 1 februari 2027.
• En slutredovisning lämnas till regeringskansliet senast den 1 oktober 2028 med övergripande resultat och slutsatser.

Linköpings universitet har ett särskilt uppdrag att samordna försöksverksamheten och att följa upp den kontinuerligt.

Kontakta Maria Nyman vid frågor om uppdraget.

Universitetskanslersämbetet ska kartlägga lärosätenas arbete för att motverka att fusk sker vid distansstudier genom användning av artificiell intelligens och andra digitala verktyg. UKÄ ska analysera lärosätenas arbete, redovisa och lyfta fram goda exempel samt vid behov föreslå möjliga åtgärder för att ge lärosätena bättre förutsättningar för att motverka fusk vid distansstudier. I uppdraget ingår även att göra en översiktlig redovisning av åtgärder som vidtagits i andra jämförbara länder.

Universitetskanslersämbetet ska redovisa uppdraget senast den 15 oktober 2025 till Regeringskansliet.

Kontakta Andreas Boberg vid frågor om uppdraget.

Studentspegeln är en enkätundersökning riktad till studenter vid svenska lärosäten. Syftet är att undersöka studenternas uppfattning om sin egen utbildning. Studentspegeln undersöker flera teman, bland annat studiernas innehåll, studiemiljö och studiesociala frågor och har genomförts vid fyra tillfällen sedan 2002. Under 2024 samlades data in för ytterligare en studentspegel, vars rapport planeras vara klar i maj 2025.

Under 2025 har UKÄ även påbörjat ett utvecklingsarbete av studentspegeln, med sikte på att genomföra ytterligare en undersökning 2026. I det arbetet utvecklas frågor kring metodik – hur vi genomför undersökningen – men även frågor kring hur vi vill använda resultaten från undersökningen. Dessa frågor kommer i sin tur vara vägledande för utformning och genomförande. Ambitionen är att skapa långsiktighet, kvalitet och användbarhet i undersökningen.

Kontakta Martin Bergman vid frågor om uppdraget.

UKÄ har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera lärosätenas organisatoriska och ekonomiska förutsättningar att bedriva utbildning i små ämnen, särskilt småspråk, ur ett kvalitetsperspektiv. Myndigheten ska vid behov föreslå åtgärder som främjar kvaliteten.

Projektet ska inhämta uppgifter om hur lärosätena ser på småspråksproblematiken och situationen för små ämnen generellt, vilka problem och svårigheter som finns och hur lärosätena hanterar dem idag, ekonomiskt och organisatoriskt. Lärosätenas erfarenheter och synpunkter hämtas in från ett urval av universitet och högskolor genom hearings, intervjuer och enkätformulär.

Det nationella resurstilldelningssystemet har en styrande effekt på lärosätenas interna fördelningssystem. Mot den bakgrunden är det viktigt att projektet undersöker och analyserar hur små ämnen hanteras i lärosätenas interna resurstilldelningssystem.

Uppdraget ska redovisas till Utbildningsdepartementet senast den 31 mars 2026.

Kontakta Helene Fröborg vid frågor om uppdraget.