I rapporten Uppföljning av innovationskontoren redovisas resultaten från regeringens uppdrag till UKÄ att sammanställa och utveckla indikatorer för uppföljning av innovationskontorens verksamhet.

UKÄ har fått i uppdrag av regeringen att utveckla och sammanställa indikatorer för uppföljning av innovationskontorens verksamhet vid universitet och högskolor med utgångspunkt i det arbete som redovisades av UKÄ och Vinnova 2023 i rapporten Modell för uppföljning och utvärdering av innovationskontoren vid universitet och högskolor – redovisning av ett regeringsuppdrag.

Funktionen innovationskontor inrättades 2010 vid några av landets universitet och högskolor. Initialt var syftet att öka det kommersiella nyttiggörandet av forskning. Sedan inrättandet har samverkan och nyttiggörande kommit att bli en allt viktigare del av lärosätenas verksamhet, vilket över tid även har påverkat innovationskontoren. I dag finns det 15 innovationskontor som tilldelas särskilda medel av staten för sin verksamhet.

Sammanställningen av indikatorerna visar att de i stor utsträckning speglar andra faktorer än innovationskontorens prestationer och effektivitet. Det handlar i hög grad om bakomliggande strukturella faktorer såsom lärosätenas storlek, ämnesmässiga inriktning och balansen mellan utbildning och forskning i verksamheten. Utfallet av indikatorerna är i stor utsträckning också beroende av hur innovationskontorens verksamhet är organiserad och avgränsad, vilket bland annat påverkar hur de redovisar sina intäkter.

UKÄ:s bedömning är mot den bakgrunden att indikatorerna inte kan användas för en direkt jämförelse mellan innovationskontor eller för att ge information om effektiviteten i deras verksamhet. Det är också UKÄ:s bedömning att problemen med en uppföljning genom indikatorer skulle kvarstå även om indikatorerna utvecklades.

Läs rapporten Uppföljning av innovationskontoren. pdf, 1 MB.