Efter en lång period av tillväxt minskade den forskande och undervisande personalen vid universitet och högskolor för andra året i rad under 2025. Nu finns ett statistiskt meddelande om personal vid universitet och högskolor. Rapporten innehåller statistik samt fördjupade beskrivningar och jämförelser.

Den forskande och undervisande personalen har ökat kontinuerligt det senaste decenniet. Under de senaste två åren har utvecklingen dock vänt, och personalstyrkan har minskat. Under 2025 var det 32 900 anställda i den forskande och undervisande personalen, mätt i heltidsekvivalenter. Det innebär att de minskat med 200 heltidsekvivalenter, motsvarande 1 procent sedan 2024. Det var bara postdoktorerna som blev fler 2025. De har ökat kraftigt i antal de senaste åren och 2025 fanns 3 800 postdoktorer mätt i heltidsekvivalenter, vilket var en ökning med 6 procent sedan året innan.

Stor variation i andelen tidsbegränsat anställda mellan lärosäten

Andelen tidsbegränsat anställda varierar kraftigt mellan olika lärosäten. Bland de lärosäten med minst 500 anställda mätt i heltidsekvivalenter hade Karlstads universitet den lägsta andelen tidsbegränsat anställda år 2025, med 10 procent. Därefter kom Mittuniversitetet. Högst andel tidsbegränsade anställningar hade Chalmers tekniska högskola, 41 procent. Störst andel särskilda visstidsanställningar och vikariat hade Stockholms universitet, 19 procent.

Skillnaderna mellan kvinnor och män vad gällde andelen tidsbegränsat anställda var liten vid de flesta lärosätena med minst 500 anställda bland den forskande och undervisande personalen. Störst skillnad var det vid Chalmers tekniska högskola där andelen tidsbegränsat anställda kvinnor var 53 procent och motsvarande andel bland män var 45 procent. Vid Mälardalens universitet var andelen tidsbegränsat anställda kvinnor däremot 5 procentenheter lägre än andelen bland män.

Professorerna blir äldre

Bland den forskande och undervisande personalen är det professorerna som har den högsta genomsnittsåldern. År 2025 hade de en genomsnittsålder på 58 år. Det innebär att professorerna i genomsnitt var 7 år äldre än lektorerna. Meriteringsanställda hade den lägsta genomsnittsåldern bland den undervisande och forskande personalen och var i genomsnitt 22 år yngre än professorerna.

Sedan 2010 har professorernas genomsnittsålder ökat med 2 år. Ökningen var något större bland män, vars genomsnittsålder steg med 3 år, medan den ökade med 2 år bland kvinnor. Även lektorerna har blivit äldre, med en ökning på 2 år under samma period.

För meriteringsanställda har utvecklingen gått i motsatt riktning. Deras genomsnittsålder har minskat med 1 år sedan 2010, både bland kvinnor och män, vilket gör dem till den enda anställningskategori där genomsnittsåldern har sjunkit.

Läs det statistiska meddelande med tillhörande excelbilaga.

För information om statistikens kvalitet och framställning, se dokumentation om statistiken.