Tre av tio högskolenybörjare har utländsk bakgrund
Nu finns ett nytt statistiskt meddelande om svensk och utländsk bakgrund bland studenter och doktorander.
Läsåret 2024/25 hade 29 procent av högskolenybörjarna utländsk bakgrund, exklusive inresande studenter. Det var en oförändrad andel jämfört med föregående läsår, men de senaste tio läsåren har andelen ökat med 7 procentenheter. Under samma period har det också skett en ökning av andelen med utländsk bakgrund i befolkningen.
Även om andelen på totalen speglar sammansättningen i befolkningen så finns det stora skillnader inom högskolan. Andelen med utländsk bakgrund skiljer sig exempelvis mycket åt mellan olika yrkesexamensprogram. Receptarieutbildningen och tandhygienistutbildningen är de två yrkesexamensprogram som har högst andel nybörjare med utländsk bakgrund, 90 respektive 83 procent, läsåret 2024/25. Motsvarande finns det också ett flertal yrkesexamensprogram där andelen högskolenybörjare med svensk bakgrund är ovanligt hög. Andelen med svensk bakgrund var högst på officersprogrammet, 97 procent.
Högst övergång till högskolan bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar
Bland personer födda 1999 hade 44 procent påbörjat en högskoleutbildning senast vid 25 års ålder. Övergången till högskolestudier är högst bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 54 procent. Bland de som invandrat före 7 års ålder hade 49 procent påbörjat högskolestudier medan 47 procent hade gjort det bland de med svensk bakgrund.
Lägst övergång till högskolan är det bland utrikes födda som invandrat vid 7 års ålder eller senare. I den gruppen hade 26 procent påbörjat en högskoleutbildning senast vid 25 års ålder.
I alla grupper är övergången till högskolan högre bland kvinnor än män. De som påbörjar studier i högst grad är kvinnor som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar – bland dem påbörjade 64 procent en högskoleutbildning.
Majoriteten av de utrikes födda doktorandnybörjarna invandrade till Sverige efter 18 års ålder
Läsåret 2024/25 hade 30 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (exklusive utländska doktorander). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 550. Av dem var 450 utrikes födda och 100 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Majoriteten, 78 procent, av de utrikes födda nybörjarna hade invandrat till Sverige vid 18 års ålder eller senare.
Bland utrikes födda doktorandnybörjare hade de flesta, 61 procent, sin bakgrund i Europa följt av Asien med 27 procent. De vanligaste födelseländerna var Tyskland, Grekland, Iran och Syrien. En tiondel av de utrikes födda doktorandnybörjarna var från Tyskland.
Definition av svensk och utländsk bakgrund
Med svensk bakgrund avses personer födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I båda grupperna ska personerna vara folkbokförda i Sverige, det vill säga inresande studenter ingår inte.
Definition av högskolenybörjare
Med högskolenybörjare avses en person som för första gången är registrerad, med en aktivitet på minst en procent i, högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå i Sverige.
Definition av doktorandnybörjare
Med doktorandnybörjare avses en person som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på forskarnivå i Sverige.
Läs det statistiska meddelandet här
Det statistiska meddelandet innehåller beskrivande information om den officiella statistik som publicerades i mars i år. Det var statistik om antal studenter och doktorander efter svensk och utländsk bakgrund och andel studenter och doktorander med respektive bakgrund på olika lärosäten. I det statistiska meddelandet finns även uppgifter om genomströmning.
Du hittar den tidigare publicerade officiella statistiken på SCB:s webbplats.
Sidan publicerades den 11 juni 2026