Drygt 5 000 internationellt rekryterade forskare vid svenska lärosäten

År 2021 arbetade drygt 5 000 internationellt rekryterade forskare vid svenska lärosäten, räknat i antal individer. Det visar ny officiell statistik från UKÄ.

Antalet internationellt rekryterade forskare minskade med knappt 200 mellan 2020 och 2021. Av de internationellt rekryterade forskarna var 40 procent kvinnor och 60 procent män 2021. Samtidigt har andelen kvinnor ökat något under de senaste åren – 2012 var andelen kvinnor 36 procent.

Antal internationellt rekryterade forskare 2012–2021, uppdelat på kvinnor och män, individer.

Figur 1: Antal internationellt rekryterade forskare 2012–2021, uppdelat på kvinnor och män, individer.

Vilka som rekryteras internationellt skiljer sig även åt mellan olika forskningsämnesområden. Under 2021 var antalet internationellt rekryterade forskare högst inom naturvetenskap – knappt 1 900 forskare. Lägst var antalet inom humaniora och konst samt lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, där antalet internationellt rekryterade forskare var omkring 340 respektive 160.

Antal internationellt rekryterade forskare 2012–2021, uppdelat på forskningsämnesområde, individer.

Figur 2 : Antal internationellt rekryterade forskare 2012–2021, uppdelat på forskningsämnesområde, individer.

UKÄ publicerar även idag statistik om forskare utan examen från ett svenskt lärosäte, om forskare med delade tjänster samt om forskare som byter lärosäte. Du kan själv enkelt utforska och fördjupa dig i uppgifter om forskning vid universitet och högskolor i UKÄ:s statistikdatabas Högskolan i siffror.

Vem räknas som internationell rekryterad forskare?

Med forskare avses i detta sammanhang individer inom följande anställningskategorier:

  • professorer
  • lektorer
  • meriteringsanställda
  • annan forskande och undervisande personal med forskarutbildning.

En forskare som inte har ett svenskt medborgarskap räknas som internationellt rekryterad.